Så var ännu en trial till ända. Jag har tränat så lite att jag egentligen inte borde tävla alls, särskilt eftersom Choice ska gå i högsta klassen och vi inte riktigt är där, men jag blir ju så sugen att jag inte kan låta bli.

Jag anmälde sent och fick bara ett run på anka till Choice. Det innebar 8 h väntan på att få starta eftersom ankorna gick allra sist och det var två tävlingar där alla kor och får skulle gå först.

Choice var taggad ut i tårna men höll bra kontakt. Jag hade två mål och det var att inte gå över advancedlinjen och att se till att Choice inte låste ankorna i ett hörn. Vi fick till ett hyfsat bra run där målen var uppfyllda men så hade vi lite otur med en jobbig stor anka som inte gick med de andra utan bara skulle in i fållan. Vi fick mer splittringar än jag är van vid. Choice strulade även lite vid utfållningen där hälften stack och Choice hellre ville fånga upp dem än ta ut alla. Och så missade vi att få daylight på ett av hindrena. Poängen blev 81 vilket inte är så långt från kvalificering. Vi vann också klassen med de poängen och hade High in trial advanced fast utan kvalificering.

Jag lyckades sedan köpa 2 runs till för andra trialen. Choice gjorde ett i mitt tycke sämre run men poängen visar annorlunda. Lisa sa att det såg bättre ut och vi splittrade aldrig gruppen. Jag upplevde dock att hon var mer osäker, frågande och passiv. Poängen skulle räckt till kvalificering men jag gjorde ett misstag och klev över advancedlinjen övertygad om att det var tillåtet efter man gått förbi andra hindret. Tydligen gäller det bara vid B-bana där man har en fålla i mitten och inte som nu när det kördes A-bana med tratt i mitten för första gången på ankor. Poängen halverades och vi slutade på andra plats.

Inför Fades pass hade jag hög adrenalinnivå. Andades snabbt och ville nästan inte gå in. Hon gjorde en fin utfållning och fick med alla men jag vågade inte släppa efter henne. Hon gjorde en rusning sedan efter och jag höll på att gå i taket av ilska. Jag stoppade distinkt med vallstaven och råkade vid ett tillfälle markera över nosen på henne när jag bara skulle markera i marken. Efter det löd hon alla ligg men fortsatte i alla fall jobba och höll fokus som vanligt.

Den där hunden är en speciell vallhund med egen stil. Hon är spänd som en fiolsträng och smyger fram efter fåren. Tyvärr litar jag inte på henne att hon kan släppas på och därför vet man knappt hur mycket balans osv hon har. Hon har tokkontroll och fokus för jämnan vilket gör henne häftig att se på. Vi tog oss runt banan – jag med tummen i ögat på henne – blev kvalificerade och fick fina ord av domaren. Han skrev även en kommentar i protokollet:
”Good handling of a young pushy dog. Would have liked to see him work more by himself but also understand your concern.”