Nicole är så stor nu. Det händer så mycket. Snart fyller hon 2 år och redan pratar hon meningar som innehåller fler än 3 ord (vilket de vill se att barn gör vid 3 års ålder). Hon säger jämt ”Där är den!” från Dora fast det låter mer som ”Di e den!” När vi var i Tyskland och Denise bad att få se kartan sa Nicole ”Får jag se kartan?” och man tappar ju hakan varje gång det händer. På dagis sa Nicole ”Hej då Mirijuana!” till sin fröken.
 
 Fast vissa ord låter lite lika som pappa, nappen, vatten, katten m fl och man hinner få panik förräntande vet vad hon menar. Det kan bli mycket frustration om vi inte förstår.
 
 Att peka ut bussar och tåg eller ”kåg” som Nicole säger är också viktigt. Och viktigast av allt är att jag upprepar det hon säger annars skriker hon ordet om och om igen.
 
 Allt som är grönt heter sallad. Eller i vart fall green garlic såsen på Max är sallad, så vill hon ha det skriker hon efter sallad och själv fattar man inget. Pommes frites heter å andra sidan ”fritt” medan Denise kallar det ”kom fritt”.
 
 Hur söta som helst är de tillsammans även om det är mycket mitt och jag i denna 2-årsålder och mycket först i denna 4-årsålder.
 
 Mest knäppt är att Nicole är som besatt av mina tuttar och måste hela tiden ha en hand innanför min tröja när hon sover eller är trött. Lilla söt!