Stort grattis till Marie och Amber som i helgen tog förstapris i lydnadsklass 2 och gjorde godkänd exteriörbeskrivning!

Fullt upp hemma med småttingar. Vi försöker ge Denise så mycket egentid som möjligt. Hon älskar verkligen Nicole men risken är att hon tar ut förändringen hemma på oss genom att skrika ”borta mamma” eller ”bort pappa”. Det har bara hänt en gång när hon var hungrig och ledsen. Och det gjorde mig gråtfärdig med alla hormonella påslag. Promenad med Denise, min mamma och hundarna var precis vad Denise och jag behövde. Häng i parken på det så kändes allt som vanligt. Tror på att aktivera så mycket som vi orkar med annat så hamnar hon inte i så mycket funderande utan bara vänjer in sig vid att vi är fler. Hon blir lycklig varje gång hon får syn på Nicole, hör henne, vaknar eller kommer hem. Så får det gärna fortsätta vara. Nicole sover bort sina dygn. Eller förstör mina bröst. Hebbe fick panikköpa en amningsnapp igår kväll för jag grät varje gång jag ammade. Kejsarsnitt m m är ingen match mot att det känns som någon skär med kniv i bröstet. Lilla Nicole verkar ha för vana att bita ihop mitt i amningen så jag får köra in ett finger i munnen och bända upp. Aldrig varit med om liknande med Denise. Nåväl, amningsnappen fyller sin funktion men är meckig. Dessutom fick jag nästan mjölkstockning efter en dag med den.

Kejsarsnittet känns inte alltför mycket, bara när jag ska resa mig. Eftervärkar och tarmar som rättas till är tuffare men det är nu klart med det med. Tycker att det gick bättre denna gång med läkningen. Kanske för att jag inte genomgick en halv förlossning innan. Jag avstod så mycket morfin som möjligt och trappar ner på värktabletterna också.

På eftermiddagen kom min moster med familj och hälsade på för att spana in Nicole. Hebbe och jag provade även dubbelvagnen för första gången. Och så mys på kvällen med två små tjejer.

Första dagen hemma och det känns helt fantastiskt att få vara hemma igen med alla sina nära.

Promenad med hundarna i parken för att känna att jag lever

Denise är lyrisk över sin lillasyster – svårt att hålla henne undan

Sötnos

En promenad till på eftermiddagen

Vi åker hem! Underbart! Jag räknade med att få åka först på eftermiddagen då Nicole blir 2 dygn men så fort jag nämnt att vi åker idag så väcktes vi med ett ryck för läkarundersökning och utcheckning. Edina kom förbi en snabbis precis när vi skulle åka och väntade med mig på Hebbes skjuts.

Denise var helt till sig när Hebbe och hon kom hem från dagis. Maggan och Leyla kom förbi och underhöll Denise lite. Mamma kom med hundarna på kvällen. Choice luktade och ignorerade, världsvan med smått numera. Fade var fascinerad men bara måttligt. Inte maniskt som Choice var när Denise kom hem.

24 timmar efter operationen gick morfinet ur kroppen och det kändes påtagligt. Men man har ju infarter som går att fylla med morfin. Tycker dock inte om hur det stiger åt huvudet så jag tog bara två påfyllnader.

Besökare i form av Denise som hämtades av Hebbe på dagis, mina föräldrar, Micke och Meja samt Hebbes mamma och syster. Fullt hus i vårt BB-rum. Härligt att få ha Denise här lite. Hon har mest varit intresserad av Nicole, sitt nya pussel som jag slitit mig ur sängen för att leka med henne och att leka med Meja.

På kvällen kände jag att det fick räcka. Jag saknar Denise för mycket och Denise verkar vilja komma hem. Så imorgon lämnar vi BB. Det är ändå ingen som har tid för oss här.