Det är bra med tekniska vänner! Malin har gjort en kortkort film på Choice och mig. Jag är så tacksam Malin! Hon är verkligen vår paparazzi…

http://www.youtube.com/watch?v=QzgJ1v5qSlI

Ibland känns det väldigt bra att jobba på Ernst & Young. Att krascha ett glas mot stengolvet i ljushallen känns nästan trevligt pga det bra bemötandet man får. Och inte behöver man röra ett lillfinger över det heller.

Idag har vi varit på Farfars begravning i S:t Görans kyrka. Jag avskyr begravningar så jag nästan får ångest innan. Samtidigt skulle jag inte vilja missa att få ta ett sista farväl. Men det blev inte lättare när ”Fattig bonde” spelades upp. Hua, jobbigt när någon går bort som verkligen ville leva och som trots över 90 år känns som att han fortfarande hade hela livet framför sig. Konstig känsla. Jag vet inte vad jag ska skriva så jag skriver inget mer. Imorgon kommer ett mer positivt inlägg.

”Jag ska köpa mig en tyrolerhatt, bara därför att, locka fram ett skratt…”

Kommer ni ihåg den? Jag kom att tänka på den eftersom jag i fredags kom hem med en tyrolerhatt på huvudet efter ett besök på fredagspuben. Ett glas champagne och tre öl efter en jobbig vecka var jag lätt påverkad eftersom magen var tom. Världens finaste husse hämtade tjejerna tidigt från dagis, gav dem mat, kvällsrastade och ordnade mat till mig också. Tacksamt att få vara bortskämd emellanåt.

Tack vare skendräktig Chenin blev det sovmorgon på lördagmorgon. Chenin tittade förstrött på maten och rörde inte en kula. Är man skendräktig vill man ha ovanlig mat, inte de vanliga kulorna – hur dyra och fina de än må vara. Risken med att ge henne andra kulor är att hon äter dem trots att hon mår dåligt, bara för att de är nya för säsongen, och spyr upp maten igen, så det är inte helt enkelt det där. Efter lite numera klassisk lördagsmorgon-flytt-packning styrde jag i alla fall bilen till Vällingby Bk för lite hundträning. På plats fanns vanliga Anna och Sofie men också ovanliga Malin och Vegas samt Maja och Link. Jag kom tydligen precis i lagom tid, eftersom de andra redan vallat upp en uppletanderuta. Lite rastning av tjejerna och sedan kunde jag gå direkt upp och skicka Choice. Uppletandet gick dock sådär, hon letade djupt, snabbt och länge men kom tillbaka tomhänt. Det krävdes lite hjälper för att få till det och mest av allt tyckte jag bara synd om Choice som letat så febrilt men inte hittat. Om jag ska se till det positiva så är jag dock nöjd med leveranserna till mig.

Medan de andra tränade lite sök med Link och Vegas fick Chenin ett godisspår som hon lunkade på fint i och Choice grillades av mig i lydnadsträning. Dessvärre var det så kallt att hundarna stod på tre ben till och från så det blev inte mycket nöta av något. Choice fick istället busa med Link och Vegas på parkeringen och det var nog så bra. En kort rastning av tjejerna sedan var jag nöjd med antalet timmar i minusgrader.

På kvällen lämnades flickorna av hos föräldrarna (med facit i hand kunde de dock kommit med) medan Hebbe, Jocke och jag åkte på överraskningsfest i Tyresö för Nattis pojkvän Erik som fyller år nästa helg. Spännande och nervöst att vänta i ett mörkt rum på en stackars ovetande människa, men kul var det och riktigt trevligt umgänge tyckte jag. Saker som galoscher och kronprinsessans stundande bröllop diskuterades innerligt medan vi hade omröstning om hur ballongerna skulle hänga, vilka ljus tårtan skulle ha och vad vi skulle göra när Erik dök upp. Smälla en ballong i mörkret och skrika nu tar vi han eller sjunga Happy Birthday, djungelvrål eller skrika Grattis? Till syvene och sist blev det i enlighet med svenska traditioner sång i form av Jag må han leva. Efter lite drinktävlingar och omdömen från Nattis om att min misslyckade knäcktårta skulle bli Erik och Nattis bröllopstårta for vi den långa vägen hemåt – jag, mycket tacksam över att jag tagit bilen och låtit bli alkoholen.

Söndagen har blivit lite av min promenaddag, rensa tankar och bara gå. I denna årstid kan man inte göra så mycket mer liksom. Först promenad runt Kyrkogården med båda tjejerna där Malin, Moa, Tjabo och familj oväntat dök upp som sällskap. Därefter mötte Choice och jag upp Jocke, Anna, Dalton och Doc för promenad och bus runt sjöarna. På kvällen kom Anna, Jakob, Dalton och Doc över samt Patrick, Veronica och Zorro. Vi åt pizza och såg filmen Ink.

Jag lånar lite fina bilder som Maja med Link tog på buset mellan Vegas, Link och Choice. Det var ganska mycket tripp, trapp, trull i springet. Choice har dessvärre lagt till med vissa olater när det gäller bus med andra hundar; speciellt killar och i synnerhet prickiga sådana. Hon tar i rätt hårt när hon leker och inte alltför sällan ligger Doc mulad i snödrivorna – visserligen uppskattar den hunden all uppmärksamhet han får, men alla andra prickar tycker inte alltid likadant… 🙂

Antalet arbetade timmar denna vecka känns i kroppen och kroppen. När det är mycket på jobbet märks det på mig på nätterna. Enligt Hebbe har jag massa för mig varje natt; jag vaknar ofta av att jag inte får luft och ibland skriver jag på mobilen. Men jag minns inget av det.

Hundarna klarar sig nog bra, men man har ju ständigt det där dåliga samvetet. Framförallt för att man är så trött på kvällarna. I måndags spenderade vi dock några timmar på klubben med promenad, lydnadsträning, spår och lek. Promenad med Anna ser vi alltid fram emot innan men efteråt ser vi båda helt nedslagna ut. Hundarna kan ju bara inte låta bli att hänga i kopplena och tagga upp sig. Lydnadsträning med Choice kändes bra på allt bortsett från platsliggningen där hon låste sig och muttrade på en annan hundägare utanför vårt gäng som förärat parkeringen med sin närvaro. Jag kände mig irriterad och insåg snabbt att det var onödigt att träna platsen med den inställningen. Satt och klappade på Choice istället. Medan Chenin gick sitt godisspår fick Choice gå med Anna och grabbarna och busa med Doc. Det slår tydligen högre än all träning jag kan uppbåda. Nåde Doc om han skulle få för sig att apportera. När Chenin gått klart spåret hörde jag att Choice skällde ursinnigt i mörkret på den hundägare som tidigare varit på parkeringen. Visserligen var det hund och snowracer med som säkert kan vara upprörande för en liten tjej som bara ser sådana flera gånger i veckan men aldrig brytt sig innan, men så långt bort som de var kände jag att hon kunde hålla klaffen. Dessvärre kunde jag inte förmedla det eftersom jag var ännu längre bort. Kände mig lätt besviken på Choice som jag dessutom skrivet ett skrytmail om till Marianne och co idag. Men så är det väl att ha unghund.

I tisdags skulle jag träna själv tänkte jag, men efter promenad runt Lötsjön och mer jobb blev det bara lite apporteringsträning i köket. Igår var det stalldags efter en konstig dag på jobbet där en av kollegorna anklagades av en revisionskund för att vara i maskopi med Skatteverket. Vilket nonsens liksom! Vad skulle en person få ut av det? I stallet blev det lite mys och omvårdnad av Gustur, Choice lekte jaktlekar med en isländsk fårhund över stallplanen och en lastbil satt tvärfast mitt i ingenstans och vi fick hjälpa honom få assistans av traktorn för att komma loss.

Idag blev det simning i Sundbyberg. Chenin fick simma 3 + 3 + 3,5 min och Choice fick simma som en galning runt runt ca 15 min med lite pauser. Först tvekade hon lite och hoppade bara i för att hämta leksaker. Efter ett tag kom hon på det roliga med att hoppa högt när hon skulle i. Efter ännu lite längre tid kom hon in i sitt krålande som jag inte sett på ett halvår (hon har ju inte haft tid att göra det när vi lekt med henne i vattnet – eftersom jag nu var själv med två hundar fick hon klara det lite själv). Hon plaskar hårt med framtassarna och biter i vattnet, hostar sedan upp vatten. När Chenin var torkad vägrade Choice komma upp. Jag fick lurpassa lite för att få tag på flytvästen och dra upp henne. Eftersom tiden var knappt blev det inte mycket till torkning av Choice. Men väl ute tyckte Choice att det var en bra idé att rulla sig i snön. Ändå ärhon helt torr när hon ligger i soffan nu medan Chenin fortfarande är blöt.

Nu ska vi decka i soffan allihop!