Made of steel!

Chenin mådde bra i morse. Hon var precis som vanligt. En väldigt bra morgon att vakna upp till således! Chenin är i alla fall tapper, hon har nog fått det från Ingrid!

Chenin var inte bra i morse. Tapper som alltid, men väldigt ont i ryggen. Det är verkligen jobbigt att se henne så. Vi gick ut på gården och jag kände hur jag snörvlade. Som om inte det räckte kommer det en dobermann med ett vrål från lekplatsen. Han hade nosgrimma men ägaren flög efter som en vante. Jag skrek att hon skulle hålla i honom, fyra gånger ungefär, till han var några meter från oss då sprang jag. Typiskt just denna morgon. Chenin började förstås skälla. Choice skällde också men hon var lös och kom när jag ropade. Dobermannen lugnade ner sig när kvinnan fått stopp på honom eftersom han då kände att det var tikar. Jag var sjukt arg, grät nog en del. Kvinnan svarade att min hund skällde också nu så det gick nog bra. Men va fan, jag kan ju hålla i min hund utan att folk behöver springa undan med sina hundar för att inte få dem attackerade. Groteskt stor dobermann var det också. Tur att jag sprang mot porten för det fick i alla fall dobbisen att tveka och ägaren chans att få fäste. Rädd jag blev när jag såg hur ägaren bara åkte närmare meter för meter utan en chans att stoppa djuret. Vad ska dem med sådana hundar till? Sen blev jag ju också förbannad över att Chenin hade behövt springa i det tillståndet, och ledsen såklart. Efter incidenten visade Chenin ingen mer smärta, förmodligen kom musklerna igång lite.

Jag hade på känn att hon skulle ha ont idag eftersom hon visade lite redan efter vila i bilen igår. I förbyggande syfte körde jag Novaphonen i 3 pass under 1,5 timme. Chenin pep på slutet av simningen, jag tror det var i samband med det hon fick ont. Hon lät precis likadant första gången hon visade detta efter simning ute. Det kan också varit att hon lyckades hoppa in i bilen själv en gång, eller att hon drog i kopplet så mina armar värker av träningsvärk idag eller att hon är så vansinnigt förtjust i Ingrid att hon mest ser ut som en ostbåge.

Jag tog i alla fall bilen till hunddagiset i morse. Jag ringde innan lunch och de hade inte sett någonting på henne. Tur att tjejerna sitter ensamma i köket med ständig uppsikt nu när det blev så här. Choice fick en del saker med sig i morse. Stor kartong, gammal glaslåda, upplevelsepaketsfordral, toarulle m m. Helst vill jag bara ta med bitsaker och inte direkta leksaker men det är knepigt. Någon stubbe har jag inte råkat stöta på.

Det blir ingen klubben ikväll. Visst skulle jag kunna (skrev först ”kunde jag” – så norrländskt) åka med Choice medan Chenin är hemma med Hebbe, men mitt hjärta klarar inte det. Jag tror det blir lite egentid för tjejerna runt våra kvarter istället.

För första gången på väldigt länge ville Hebbe gå i gemensam trupp runt Lötsön. Vi beslöt oss för att äta på indisk restaurant på Järnvägsgatan i Sundbyberg istället. Hundarna satt brevid med öppen bil och skötte sig fint. Hebbe och jag hade sedan diskussioner om vem som skulle få ta ut Choice. Jag vann, och Hebbe blev hemma med Chenin. Choice och jag hade väldigt kul. Jag gömde leksaker och hon fick träna på att sitta kvar under tiden. Vi tränade också kontakt och fotposition. Shejpade in lite apporteringslämning. Choice blir lätt uttråkad av torrfoderkulorna även om hon älskar mat. Ibland verkar hon vilja ha mer fart. Så det blev en hel del lek och bus. Hon verkar ha förstått användningen av mig som kampmotståndare. Äntligen kommer hon till mig med saken utan att jag behöver fjompa runt för mycket. Vi lekte också rulla nerför backe och åkte metallruschbana. Jag passade också på att kampa med Choice i ruschkanan eftersom underlaget dånade rätt bra. Choice var överlag väldigt taggad igår och det gillar vi förstås.

Jag tog ut Chenin separat på gården. Vi körde lite platsliggningar, ner med huvudet, puss och tass. Chenin var väldigt fokuserad och till synes helt oberörd av morgonens smärta.

Lillskruttan Chenin på klubben

Vi inledde spa-dagen djärvt med träning. Jag sprang 5 km på rullband medan jag kollade på tecknat på tv:n. Modig som man är gav jag mig sedan på 5 km spinning, såg vid det laget ut som ett blåbär i ansiktet. Efter träning tog vi varsin solning, rekommenderad tid 6 min men det blev visst 18 för jag somnade. 18 min fick man bara sola om man hade karibisk hy och solade för tredje gången. Men inte brände jag mig. Därefter blev det lite relax i aromarummet och sedan bad innan det blev lunch i form av laxsallad. Efter lite mer relax och sömn i aromarummet avslutade vi vår visit. Spa är i alla fall inte min grej även om det var kul att se Sturebadet, som vanligtvis kostar 500 kr i inträde.

Hundarna hämtades upp hos föräldrarna och jag lyckades även få middag där. Hebbe åkte in till stan igen och mötte upp en kompis medan jag tog bilen till ännu en födelsedagsfest, Peppes. Ett par trevliga timmar innan sängen kallade. Hundarna vaknade inte förrän 10 i morse. Snabb färd ut till Ingrid och Benz. Choice och Benz fann tycke för varandra. Även Chenin gick bra med Benz utan närmare granskning dem emellan. Vi tog en kort promenad och sedan la jag varsitt spår till tjejerna. Medan spåren låg till sig fick Choice sitta på rapportstationen medan Benz blev skickad mellan A, B, C och D-stationen. Benz gick klockrent med skyddsärmen som belöning. Vilken bra hund det där är. En förlust för aussievärlden att han är kastrerad. Det är tredje gången jag träffar Benz men det hade ingen inverkan på Benz. Choice satt tyst vid stationen tills Benz kom springande och när jag skulle skicka honom. Choice spår låg 80 minuter men hon gick fint ändå. Chenin gick också bra men kom av sig precis innan slutet där spåret vinklade vänster och hon gick höger. Jag tog tillbaka henne en bit i spåret som hon hade haft och då gick hon fint till vänster. Vi åkte sedan i gemensam trupp till Botkyrka Bk och fikade. Choice hittade en tervvalp som hon fick fara runt med i valphagen. Choice är söt, gillar både att jaga och att jagas. Efter fikat tog vi en kort promenad ner till vattnet för att Chenin skulle få simma. Det blev lite bökigt med en flotte som rörde sig. Choice hoppade fram och tillbaka på flotten från en stock och landade till slut i vattnet när hon missbedömt avståndet. Hon simmade till flotten, hängde på kanten i försök att komma upp, sjönk ner under ytan, kom upp igen och simmade in till stranden. Lilla sötnosen! Chenin fick simma tio vändor efter pinnar och plankor. Jag skulle ta emot henne på väg upp när jag snubblade på en rot. Jag hann tänka det här kommer se kul ut innan jag föll raklång i vattnet. Det var dock inte kul att smälla i höften så nu blir jag väl blå på hela sidan. Jag är redan blåslagen efter spat eftersom jag först utkrävde simtävling av Hebbe där jag slog armbågen i en kant och sedan gled lite på ett halt ställe vid poolen som gjorde att jag fick en blodfylld blåsa under stortån. Som om det inte räckte med en skadad matte blev Chenin av någon anledning galet halt när vi kom hem. Hon fick därför vara kvar i bilen när vi tog en sväng till golfängarna för grillning. Väl ensam med Choice fick hon inte chans att sno någons mat. När hon väl fick äta Issens kycklingrester var det med svansen mellan benen som hon åt den. Konstigt för jag har aldrig bråkat på henne över saker, ändå förmodar hon ofta att jag ska bli arg eller att hon gör fel… Tvärtom avleder ju jag, men men hon är väl en hund som kommer se slagen ut när man säger till henne. Chenin har jag varit hårdare med men hon ser ofta rätt oberörd ut vid tillsägelser. Visiten på golfängarna blev kort för åskväder kom analkande. Istället stannade Hebbe och jag till hos Annica och Kim och hälsade åter igen på lille Mido. Choice bjöd in till lek men Mido var lite för liten för det så det blev lek med pinnar och Kim istället. Jag behöver knappast nämna att hundarna deckade direkt när vi kom hem va?

Meija

Stort grattis till Chenins dotter Meija som idag gjorde ett godkänt mentaltest och nu kan titulera sig KORAD!

Passar även på att, något försenat, gratulera Gurkan till uppflyttningen i högre sök! Vilket teamwork!

Även igår blev en jobba-hemifrån-dag. Jag skrev ett PM om en ägarförändringsutredning som jag blev riktigt nöjd med. Hundarnas schema för dagen var inte så välfyllt, men det var riktigt mysigt att få rå om dem på hemmaplan. I vanliga fall är det annars samma morgonrunda mot dagiset och på kvällarna och helgerna åker vi ofta iväg på aktiviteter. Det var länge sedan vi kunde gå lite mer här omkring. Chenin kan ju nu gå upp till 30 minuter så då kommer man iväg en bit, ner till Lötsjön, ner till kyrkogården, upp bakom gårdarna, promenad i miniskogarna osv. I övrigt blev det för Choice lite shaping till en påbörjan av avlämning av leksak i handen, annars inte mycket hundigt. 

På kvällen annonserade jag för Anna att jag var uttråkad varpå hon snabbt bjöd in Jocke och mig på tacomiddag med henne och Jakob. Gott gott gott. Till efterrätt vid tio på kvällen gjorde Anna plötsligt rabarberpaj också. Mums. Denna lilla visit tog musten ur hundarna, varför vet jag inte riktigt men jag misstänker att det var Annas katt som körde slut på Chenin för imorse ställde jag ingen klocka, trots att Hebbe och jag ska på spa, eftersom hundarna brukar väcka mig ändå. Men nejdå, vid nio vaknade vi allihopa av att en schampoflaska mystiskt ramlade ner i badkaret med ett dån. Vad kissen i själva verket gjorde var väl inte så mycket, men att den fanns där var tillräckligt. Chenin hade lite svårt att veta hur hon skulle hantera den. Ludde kom plötsligt bara gående orädd och inte gick han att jaga heller så det blev grundlig visitering istället och helst inte låta den vara ifred utan stå intill Ludde hela tiden. Choice försökte bjuda in Ludde till lite lek men det avstyrdes snabbt, det skulle varit som att trycka på Chenins avfyrningsknapp. 😉

Ligga tätt fortsätter här hemma, både under bordet när jag jobbar och brevid sängen på fällarna. Choice har ju en väldigt söt och mjuk knallrosa fäll medan Chenin har ett duntäcke med mörkblått påslakan. Givetvis är täcket favoriten hos båda och så ligger de där och trängs, trots att den rosa till och med är något närmare mig. Ifall man skulle önska lite sovmorgon, nu när Choice kan hålla sig, genom att t ex somna om kan man ibland höra ljudet av ett påslakan som finfördelas. Det är värsta bra väckarklockan för visst går man upp på en gång. Med tanke på alla små hål som finns där nu så borde jag väl ge upp det där påslakanet men ändå gör jag inte riktigt det.

Visste ni förresten att man kan få i sig en mikrodel mer mat om man slickar skålarna hela dagen förresten? Det vet i alla fall Choice…

Nu ska hundarna spendera dagen hos föräldrarna medan Hebbe och jag ska på spa.