Idag känns som en enda lång dag i väntan på morgondagen då Hebbe kommer hem. Jag har mest städat villan och därefter flyttat hem till lägenheten med alla djur.

Så bakis så man skakar i hela kroppen, men ingen vila här inte. Promenad med hundarna på morgonen och sedan pendeltåget till Älvsjömässan för världsutställning där hårlösa Chenin skulle vara med. Ingen hund anmäld i bruksklass och trots att vi fick meriter för att delta i den klassen innan anmälningstiden var slut fick jag inte byta klass. Lite surt, eftersom Chenin faktiskt hade varit världens finaste bruksaussie annars 😉 Nu åkte vi ut med kommentaren att allt var fel utom färgen. Hur kan man säga så om den finaste finaste? 🙂 Knappt hemkommen och några minuters vila innan det bar av ut till Bögs gård och ridning på en kompis kompis islandshäst – en underbar upplevelse. Jag kände direkt att jag gärna gör det här igen. Dessutom var det verkligen trevliga ägare till hästen. På kvällen kom några arbetskompisar över för lite grillfest. Vi diskuterade och pratade till ett på natten och sedan tog Frida och jag med dem till Sumpans stolthet, Garbo, där musiken alltid är på topp 🙂 När Garbo stängde fortsatte vi festen hos mig med whiskey, skumbad och soluppgång!

Lisa och Malin kom och hämtade upp Chenin och mig för färd till specialutställningen i Stäket. Vädret var helt perfekt för en utomhusutställning. Sällskapet kunde inte heller varit bättre. Dessutom träffade jag några ungrare som hade aussiesar, varav en av dem också var tax lawyer på Ernst & Young i Budapest. Världen är liten. Vi kvällen blev det en sväng till Metropol med Jocke, Nattis och Erik. Nattis tog in alldeles för många angry dag-shots så jag var inte alls stadig på benen när jag skulle hem. Goda vänner följer dock till dörren som tur är. Usch, det var länge sedan det var så illa. Toaletten var min vän ett tag.

Sista arbetsdagen innan semestern blev ingen lugn sådan. Det är hur mycket som helst som ska vara klart innan man kan unna sig lite ledigt.

Långa dagar utan Hebbe… Det känns som ett tomt hål i själen hela tiden. Igår var värst, förmodligen för att det var måndag och bara så långt kvar till han kommer hem. Sängen är i alla fall inte tom, Chenin brer ut sig efter bästa förmåga. Men vi kommer nog vara glada båda två när husse är tillbaka och ordningen återställd. I söndags var Jocke och jag i alla fall hurtiga och tog Sazza på en springtur runt sjöarna medan Chenin umgicks med Kim och Annica (Sazzas föräldrar). Igårkväll blev det en sväng till hundklubben. Chenin fick två korta spår som Jocke och jag la. Båda spåren gick kanon, speciellt imponerad blev jag över Chenins noggrannhet i Jockes finurliga spår. Chenin fick även ligga lite platsliggning vilket hon skötte finfint!