Jag känner mig mycket berörd av Lisas sorg.

The best and most beautiful things in the world can not be seen or even touched.
They must be felt with the heart.

Lydnadsträning på klubben igår. Jag körde allt som vanligt. Platsliggning med godisburk brevid. Inkallning med ställande efter inflytande från Anna att ropa stanna-varsågod. Vilket stopp det blev! Läggande, ställande och sittande under gång. Kryp till mig och vid sidan. Vittringsapportering med godis mellan apporterna för att Chenin ska sakta ner. Chenin såg inte ens godiset utan tog rätt pinne och tillbaka. Jag körde om igen och då åt hon godiset, något stressat. Tredje gången tvärnita hon vid apporterna, för att inte trampa på maten = effekt  Däremot fortsatte hon leta godis även när bitarna var slut och långt utanför pinnarna. Hon blir osäker på när godiset är slut, dvs nu kan jag nog inte träna det mer, då kommer hon leta godis istället. Jag hoppas ändå nu att jag fått effekten från henne att det är ok med matte att man tar tid på sig att leta bland pinnarna. Ingen tidspress. Jag vill att hon saktar ner, inte kliver på alla, tar i alla, släpper osv. Vi körde också olika platser och olika pinnar, vilket kändes bra. Vi varvade också träningen med att träna apportering av vittringspinnen. Chenin tuggar gärna. Eftersom hon haft så bråttom vid letandet har jag inte vågat berömma ingångarna så mycket, vilket bidragit till att hon haft tid att tugga på väg in. Nu tränade vi alltså hämtet och det tog förstås emot att belöna när hon kom tuggandes in. Men min princip fungerar så, att alltid berömma, utan undantag. Dessutom skulle hon inte sluta tugga av att belöningen uteblev. Efter bara en gång med belöning, godis och yippie, sprang hon in utan att tugga. Skönt när man tänker rätt och det ger effekt så snabbt. Hundträning är verkligen kreativt. Rutan körde vi också. Min target är borta så vi körde utan target, med massa bus när hon hamnade rätt, skickade boll och sprang dit och lekte i rutan.

Idag kom Jocke över. Vi åt god middag och snackade skit. Ingen springning för mig eftersom jag precis blivit bättre från min förkylning.

Ingen hundträning idag. Anna och jag tog milspåret i Ursvik istället och det var härligt att gå så man fick ont. Alltid en skön känsla att ta ut sig lite. På kvällen blev det en sväng förbi föräldrarna och middag där.

Igår blev en vild pubkväll. Chenin var hos föräldrarna på kvällen och jag var ute med jobbet. Tyckte det var helt okej att bjuda in Frida på firmans räkning… Jag drack lagom för mycket, pratade alldeles för mycket. Ändå var jag långt ifrån fullast eller pinsammast. Jag kom dessutom hem i hyfsad tid, med hund. Insåg att det var dags för hemgång eftersom jag började må illa. Men om man frågar Frida skulle hon nog säga att jag inte insåg någonting.
Idag ville jag inte ens kliva ur sängen, men för säkerhets skull bestämde jag träff med Anna och Dalton i Kista. Vi la två spår var till hundarna och vallade två korridorer. Hundarna fick gå två pass uppletande var. Chenin fick tre skick och sedan sprang vi ut tillsammans och tog sista föremålet. Det andra passet fick hon gå två skick. Dalton sprang utan retning för första gången. Dessutom var korridorerna 75-80 steg långa och välvallade. Guldstjärna till oss mattar!
Spåren var inte sämre. Högsta betyg till hundarna! Jag känner verkligen att jag kan lita på Chenin. Anna är dessutom en väldigt bra spårläggare. Välorganiserad och noggrann, även om slutet kanske inte var det lättaste i Chenins ena spår, eftersom det låg i en sänka med sten och träd runt om. 🙂
Efter hundträning blev det en del hundsnack, så plötsligt var det mörkt ute…
Hebbe och jag hade sedan en hemmakväll tillsammans. Vi spelade mass effect, ett xbox-spel som grundar sig på en bok som vi läst. Väldigt spännande, men sådana spel är inte min grej. Hebbe fick spela och jag fick vara med att lägga upp strategi, men mest vill jag bara veta svaret på frågorna från boken.
Måste kommentera Idol också. Alla är verkligen superduktiga och kan sjunga, det hänger på detaljerna. Skittrist att Daniel åkte, han är ju så underhållande. Reflekterade över hur blåsta idolerna är. Nu när Daniel har åkt är Marie ta mig sjutton smartast och då är det illa. Men de kan ju verkligen inte svara på enkla frågor! Marie är för övrigt min favorit, vilken tjej, vilken pipa. Amanda tycker jag inte passar in i sammanhanget alls. Jag gillade skarp hennes andra låt, men hon är alldeles för ojämn. Jag ser ändå tjejerna i en globen-final och är sjukt besviken över att inte få se Daniels galna framträdande mer…

Jag tänker mycket på Diana nuförtiden och blir väldigt ledsen av det. Det är till och med svårt att skriva om det utan att bli ledsen. Det är två år sedan som jag blev tvungen att avliva henne och det gör sig starkt påmint under november månad. I vaket tillstånd är mitt försvar att skjuta undan tankarna, men när jag somnar kommer allt upp. Vaknade av att jag grät flera gånger i natt. Vilken helvetesnatt, känns som om jag inte sovit alls!
Något annat som gnager i mig är att jag saknar Chenin så mycket på dagarna. Jag tror inte att jag vill jobba med någonting i längden där jag inte kan ha med Chenin. Jag får bita ihop och köra ett tag, men sen är mitt mål att kunna jobba mer hemifrån.
För att kompensera för igår morse, tog Chenin och jag en långsväng i morse. Härligt! I eftermiddag ska Jocke hämta Chenin hos Hebbe och lämna till mamma och pappa. Jag känner mig nämligen tvungen att socialisera mig på ledningspuben eftersom min chef ska vara med i Ernst & Young-bandet. Ryktena går att alkoholen är gratis…