Det blev en lugn midsommar som bestämt. Kim, Annica, Jocke och Marc var här. God mat, dricka och trevligt sällskap. Hela helgen har egentligen varit lugn. Chenin har tränat lydnad och gått i två nya fontäner.

Idag flyttar vi hem till föräldrarna eftersom de flyger ner till Ungern. Vi ska vara hund-, katt- och husvakt som alltid. Midsommar ska vi fira också genom att grilla på baksidan med några vänner. Det ska bli så skönt att bara ta det lugnt och inte göra någonting annat än att dricka vin. Deprimerande bara att det nu blir mörkare för varje dag som går. Snabbt går det också!

Glad midsommar till er alla!

Chenin på rikslägret, i väntan på aktivitet

Dagen började med ett rehabiliteringspass för Chenin på Albano. Inga konstigheter med det utom att jag lyckades låsa in nyckeln i bilen, så det blev en härlig väntan på att pappa skulle komma. Vi utnyttjade dock tiden väl genom att ta en skogspromenad och läsa klart hundsport. Efter en joggingtur med Jocke runt Lötsjön var det på kvällen dags för skyddsträning. Hundarna skulle idag vara med och sitta i bas. Hjälp, tänkte jag och hjälp fick jag. Andra gången Chenin skällde skrek instruktör/figurant åt henne, vilket räckte för att hon skulle bli tyst. Det märks verkligen att det har effekt när någon annan säger till henne. Själv är man så mjäkig. Aldrig har hon varit så lugn medan andra jobbar tidigare. Första passet fick Chenin träna gripande av bitstock, så hon tar rätt med hela munnen på mitten och håller. Andra passet kände jag att hon behövde stadgas upp mer. Vi bestämde att vi skulle öva stanna kvar i stillasittande position. Jag tyckte det var bra att vi inte la in kommando pass på eftersom Chenin inte kan det än och det skulle göra henne förvirrad. Hursomhelst märktes det att Chenin inte har någon lydnad som helst. Så jäkla pinsamt! Hon gick upp varje gång bitstocken flög. Vad ska man med ett stanna kvar-kommando som bara gäller på lydnadsplan? Precis samma sak är det med vallningen. Chenin måste verkligen lära sig att lyda för att lyda, inte för att det är kul. Nu låter jag som värsta hårda människan, men det är jag ju inte.
Fig sa att detta stadie kommer alla skyddshundar till där det gäller att inte ta för mycket egna initiativ. Det han inte la till, men som var underförstått, är att det för vissa tar två år innan hunden går ur hand medan det för andra (läs Chenin) tog två gånger. Sammanfattningsvis gick träningen för Chenin ut på, förutom lite gripande, att få en ovillkorlig lydnad och detta är verkligen något vi kommer ha nytta av i många avseenden. För övrigt gör min söta lilla heta hund aldrig fel. 🙂

Vilken härlig sommardag! Chenin, Jocke och jag la oss på golfängarna, spelade kort och solade. Jag gjorde lite ändringar på uppsatsen. Jag skulle vilja läsa igenom den igen innan jag lämnar den för gott, men har inte tagit mig tid för det, utan istället läst hundsport 🙂

Jocke och jag, med en väldig träningsvärk i armarna efter helgens spår, passade på att ta med Chenin till sjöarna och mata fåglarna efter att vi sprungit runt Lötsjön med grannschäfern. Chenin har lite svårt för att vi ger bort bröd som hon vill ha till alla fåglar. Fåglarna är dessutom väldigt tama och framfusiga så hon anser att det är hennes plikt att tämja dessa. Lite upprörd var hon och lyckades slita sönder kopplet och bita en gås. Ja, vi har tama gäss här. Det blev ingen skada på fågeln och Jocke och jag skrattade i efterhand åt Chenin knasboll. Jag passade också på att klicka för att lugna henne fortsättningsvis. Vi hade ju en del bröd att dela ut och fåglarna slogs ganska mycket om brödet.
Hemma i Sumpan har det varit stor fest medan Chenin och jag varit iväg på aussieläger. Denna urartade lite då en tjejkompis till någon stött på flertalet lättraggade pojkvänner så det har varit stora diskussioner bland vännerna vad som egentligen hände osv. Skönt att vara bortrest och hålla sig utanför det där. Städat och superfint hade alla sett till att göra det hemma hos oss också!