Igår tävlade vi för första gången i vallning. Tävlingen hölls inom ASCA av Nina Mellfors i Skärbläcka. Choice började med ett run på får som ändå höll på längre än förväntat innan vi blev diskade. Vårt andra pass var på anka och började riktigt bra. Jag hade dock svårt att få Choice att förstå varåt ankorna skulle och således var hon behövde placera sig för att de inte skulle springa tillbaka mot fållan. Vi tog oss åtminstone runt i den bemärkelsen att vi fick scores, även om vi inte fick kvalificerande sådana. Det kändes emellertid rätt hopplöst när vi skulle in på får igen så för att göra lidandet långt passade jag på att dessutom köpa ett run på kor av Anders. Andra passet på får blev dock ett kort lidande. Choice lyssnade väldigt lite och jag fick nog och hade vett nog att lämna arenan innan vi blev diskade. Jag fick beröm för att jag tog rätt  beslut vilket ger en indikation på vilken nivå vi var på. Sist ut av alla under helgens tävlingar var det dags att låta Choice valla kor för första gången (den gången Anna och jag gick med Choice och Doc i koppel för ett år sedan kan knappast räknas som mer kovana än att hälsa på korna i stallet). Några tyckte nog att det var lite väl övermodigt men alla var ändå väldigt uppmuntrande. Jag visste inte alls hur Choice skulle reagera lös med kor och frihet att jaga. Som tur var hade Choice inte tänt på kor ännu och gjorde det knappast under det passet. Hon försökte egentligen mest förstå var fåren var och kollade runt varje hinder efter sina älskade (lite så gjorde hon även på ankorna i början men hon var bra mycket mer tänd på ankorna än på korna och det stämmer väl överens med hur hon kollar fåglar i allmänhet). Jag var nog inte alls pedagogisk för varje gång hon ens försökte fösa korna ropade jag på henne – hjärtat bultade lite eftersom jag visste att vi tagit oss vatten över huvudet. Men det viktiga var att hon gick där jag sa till henne och det räckte för att klara godkäntgränsen i started. Så även om det inte såg så snyggt ut vallningsmässigt så gick korna väldigt prydligt runt banan och vi fick konstigt nog hela 73 p med oss. Med andra ord, när Choice inte vallar går det bäst. Eller som Anna uttryckte det; du kanske inte ska träna vallning, bara tävla. I vårt fall har ju inte direkt träningen bidragit till tävlingsresultaten. 🙂 Väldigt kul var det i alla fall och lika kul att se alla andra få sina fina meriter. Linda (Elsa), Mackan (Skippo), Anders (Willie), Pia (Colt?), Harriet (Voys) och Govert (Lottie) lyckades få WTCH på sina hundar, Lisa tog 2 leg med Loi på anka och kor, Anna tog 1 leg med Doc på får, Mackan tog 6 leg med Rosso på alla djurslag, Emelie tog flera leg med Vinna och Kiwi på anka och får. Sen var det en mängd andra som tog massa fina leg – jag kommer inte ihåg alla tyvärr. Dessutom var vi bara där på söndagen och på lördagen var det också bra resultat. Hebbe och jag hade nämligen ett  bröllop att infinna oss på, på lördagen. Nattis och Erik gifte sig i Tyresö slottspark i regnet. Jag var tärna och kände stort ansvar under veckan. Jag hade hoppats hinna träna mer vallning, men två pass fick räcka. I tisdags körde jag själv med Choice hos Marianne och Gunnar när Hebbe och jag var på väg hem från Trelleborg till Stockholm. Intag av får, två pass på fält, vila i fålla mellan passen och uttag fick räcka innan Choice och fåren var rejält flåsiga. Trots att det var sen eftermiddag var det tryckande hetta i luften. Vi var precis på väg att åka när vi mötte Gunnar i farten. Sammanfattningsvis kan sägas att jag var nöjd med intaget och andra passet eftersom Choice då var ordentligt trött, men första passet var slitigt – hon lyssnade inte, varvade och öste på mer än nödvändigt. Några veckors uppehåll har tydligen inte gjort henne gott. 🙂 Nåja, jag tycker alltid hon är duktig! 

Efter bad och simning med hundarna i Solvik i onsdags blev det på kvällen vallning hos Ingrid i Bro. Samma sak denna gång, första passet skenade iväg och Choice skar upp trampdynorna på framtassarna. Jag konstaterade snabbt, mest besviken men också aningen lättad att ASCA-tävlingarna var uteslutna. Men det verkade inte vara hela världen så vi gick in igen. Vi körde då bara höger och vänster i fålla samt fålla in och ut, in och ut. 2 pass blev det som kändes mycket bra och lugna. Dagen efter var Choice dock ordentligt halt så kvällens vallning hos Marianne och Gunnar blev snabbt inställt. Hundarna spenderade istället kvällen hos föräldrarna medan vi vuxna gick på bio i form av Knight and Day – förvånande nog en bra, underhållande och komisk actionfilm.

Bröllopet var för övrigt väldigt mysigt men följdes av ett ständigt regnande. Middagen var god, sällskapet trevligt, brudparet vackert, musiken bra, vinet gott så vad gör lite regn när man slipper tälta? 🙂

Jag passar på att blogga på tunnelbanan för det är ungefär då man har några minuter över. Det är sista jobbiga veckan på jobbet innan det blir lika mycket att göra men under mindre tidspress. Måndagsmötet skrek ut att vi aldrig kommer hinna. Fem arbetsdagar kvar och jag pendlar mellan hopp och förtvivlan över om jag kommer hinna. Sen inser man att det bara är ett jobb så kopplar man bara in effektiviteten i en.

Jag har ordnat hämtning av hundarna flera dagar denna vecka så det känns bra att inte svika kollegorna just denna vecka. Idag var det Jocke som hämtade och jag instruerade noga om att ha med godis så Chenin håller sig på backen. Chenin var lite dålig i morse igen efter gårdagen, men det är inget hon tänker på nu. Det blev lite mycket av allt det goda igår. Vi besökte föräldrarna igår morse och de är ju kattvakt till lilla Ludde. Ludde är ganska kaxig av sig och fungerar därför rätt bra med Chenin. Av en händelse råkade dock Chenin få syn på Ludde på väg upp för trappen och satte fart efter Luddet i 180. Jag skrek så jag fortfarande är hes 🙂 och då stannade Chenin vid garaget. Ludde var inte så skärrad, ett par minuter senare låg han brevid en bekymrad Lazy på framsidan av huset. Inte heller märktes det något på Chenins ben. Efter det åkte vi till Hagaparken för aussieträff. Det var ett flertal som dök upp och det blev riktigt trevligt. Deltagarna blev indelade i lag och visade till tipspromenad-starten. Lisa och jag hade klurat ut frågor som såklart handlade om aussies och SASK. För att upprätthålla lagandan fick lagen sedan tävla i en apporteringstävling med varje hund och avslutningsvis köra köttbullsstafett. Det var otroligt jämnt inför stafetten men valplaget drog om i stafetten. Därefter blev det fika och lapa sol. Mina hundar fick göra en platsliggning, det var allt. Men det blev kanske lite för lång promenad för Chenin totalt sett. På väg tillbaka till bilen stannade Lisa och jag för att Chenin skulle få simma. Jag kastade schampoflaska som Chenin hämtade. Till skillnad från när hon satt och skällde på aussieträffen var hon otroligt söt och duktig simmandes. Väl i bilen blev det en snabbis till vallokalen för att göra min samhällsplikt innan jag landade hemma framför datorn och jobbet.

Nora hade det smaklösa omdömet att meddela mig att hon var hemma i Sverige denna helg, dock utan hundar. Det innebar förstås att jag ringde och väckte hennes mamma och därefter henne på lördagmorgon för spår. Trots allt har ju hennes syster ett krull till pudel som behöver förtjäna sin kvällsmat. Nora är inte den som sviker utan infann sig snarast i Hallonbergen för vidare färd till Kista. Choice fick två korta spår och Chenin ett litet längre. Alla hundarna spårade mycket bra. De enda kommentarerna var att det var galet mycket myror ute, massa myrstackare, Nora blev biten av en myra, det klättrade massor på hundarna och jag hade myror i bilen långt efter att vi lämnat skogen. Den andra kommentaren är kritik mot Noras snitslande på 40 cm upp, hundarna måste nästan kliva över dem för att komma fram. 😉

Hebbe och jag övningskörde sedan lite i Solna-Sundbyberg innan jag kom hem, somnade en timme och sedan var det dags att göra mig i ordning för min brors bröllopsfest. Festen är nu men bröllopet var 2 år sedan. Det firades i alla fall på Långbro värdshus. God mat, gott vin och trevligt sällskap så försvann ytterligare sex timmar. Jag tog mig sedan kommunalt till Duvbo för att hämta upp hundarna hos Jocke, låna mjukisbyxor och promenera hem därifrån mitt i natten.

Choice har fått sin första fästing efter Hagaparksvisiten så igår blev det scalibor på. Än så länge inga negativa reaktioner. Jag hoppas hon inte blir låg och håglös till helgen. Man vet ju aldrig.