Dörrkiv
Chenin och jag har grälat om dörren, eller om hur man går ut eller in genom dörrar. Igår när vi kom hem drog hon till så hårt att min armbåge slog i dörrkarmen. Det var inte skönt. Jag tycker man kan gå lugnt ut och in genom dörrar men Chenin är av en annan uppfattning. Tidigare har jag varit lite daltande med henne eftersom hon varit halt osv. Men efter den här operationen har jag fått nog – man får bara inte hålla på och släpa sin matte på det sättet. Till saken hör att sådana här olater blir mer påtagliga när hon måste gå i koppel så mycket. Efter vi hade gått ut genom dörren fyra gånger i rad igår kväll föll nog inte poletten ner men hon lugnade sig i alla fall för att matte verkade arg som ett bi. Sista gången gick hon lugnt ut och likaså i morse. Det lär ju visserligen gå över men ändå. För övrigt har jag satt upp en turordningsregel för hundarna när vi går in och ut. Chenin får gå först ut genom dörrarna och Choice får gå först in genom dörrarna. Jag tycker vi håller det rätt bra.
Igår åkte vi en kort sväng till klubben eftersom jag kom iväg så tidigt från jobbet. Choice fick busa i skogen och träna lite enkla övningar i skogen under tiden som det pågick skott-träning nere på planerna. Chenin fick komma ut och gå några minuter. Vilken lycka!