Igår kväll var vi hos Gustur. Han ville inte gärna bli inplockad från hagen i vanlig ordning. Jag red stora ridvägen och fick till och med sällskap på turen och lite ridtips. Imorse åkte vi till Arninge och simmade för första gången sedan operationen. Chenin simmade 3 gånger 2 min. Hon var öm i ländryggen och vissa ställen på benet. Hon hade viss temperaturskillnad på benen. Jag fick massa nya tips och råd. Jag köpte en Novafon (en manick som sänder ut infrastrålning som man kan använda att komplettera massagen med) också för 2 500 kr. Vad gör man inte för sina älskade… Vi provade den på kvällen. Chenin somnade sött.

Jag sprang med Jocke runt Löt. Hundarna väntade i Jockes bil. Vi tog en tur förbi sjön upp sedan. När Chenin var liten gjorde jag allt för att hon inte skulle jaga fåglar. Med Choice rycker jag mest på axlarna. Märkligt att man har en helt annan inställning numera. Det kan bero på hur de är som hundar. Chenin måste man alltid ha tummen i ögat på när det gäller vissa saker för även om hon för det mesta är suveränt självständig och ansvarstagande så har hon väldigt höga drifter. Choice däremot är mer förarvek, hon lyssnar väldigt mycket på mina signaler. Det gör i för sig Chenin också, men på ett annat sätt. Chenin är väldigt känslig för när jag blir glad. Även om jag skulle försöka dölja mina skratt så vet hon att jag skrattar inombords och fjantar då till sig extra mycket medan Choice är mer undrande om jag ska bli arg. Märkligt för jag har liksom inte varit det. Om jag till exempel säger till henne om att inte äta på en sak så slutar hon direkt, med just den saken – sen tar hon förstås tusen nya, men jag behöver i alla fall bara säga en gång sen tittar hon lite undrande på mig och går vidare. Missförstå mig rätt, Chenin skulle också sluta på en gång men se ut som om ”egentligen har du fel, men den här gången då” eller ”jag har aldrig gjort något fel så jag går med högt huvud och gör vad jag vill, men just nu var inte den där aktiviteten lockande”. Choice ser mer ut som om hon funderar och ”skäms” om jag säger till henne att inte äta bajs.

Appropå äta bajs förresten, igår igen. Människobajs alltså, i Choice mun. Blä! Det finns mycket bajs som åker ner i den munnen varje dag, hästbajs, fågelbajs, kattbajs och harpluttar men när hon kommer med något i munnen och lite papper som sitter fast i det vill man helst kräkas. Jag får trösta mig med att det hade varit värre om hon rullade sig i det. Men när man ser henne stoppa i sig för fulla muggar som om det vore värsta falukorven får man kväljningar.

Hursomhelst, hundarna fick ligga platsliggning också. Båda låg fint medan cyklister och joggare sprang förbi. När en rullskidåkare åkte förbi var det slut på vilan. Choice jagade. Jag höll i Chenin. Nog för att hon aldrig skulle jaga sånt strunt längre, men hon skulle lätt kunna jaga liten valp. Även nu kände jag mig lite nöjd över att vi fick chans att göra om platsliggningen, istället för tidigare när jag skulle irriterat mig över ett misslyckande (inte mot Chenin, men för egen del). Choice kan ju inte platsliggning och då är det helt enkelt inget misslyckande heller. Ny platsliggning gick bra. Jag stod brevid och gav godis var 15 sek. Sen gick vi hem för mys.

Hebbes syster har varit hemma hos oss på dagarna med hundarna den här veckan. Det verkar ha gått bra. Hundarna har också fått en del ensamhetsträning i glappen mellan vem som går och kommer. Som mest var de ensamma två timmar. Lite nervöst men det har gått bra.

Jag vet att jag inte är någon hunddagis-fantast. Det beror främst på att jag jobbat på en hel del dagis och sett saker som gör att jag aldrig skulle lämna min hund där. Men vissa dagis är såklart bättre än andra. Hundeden i närheten av oss är ett sånt dagis som jag tycker lite bättre om. Det är en bekant som har dagiset och det är ordning och reda bland folk och fä. Tysta snälla hundar. För att de inte ska få alltför bra rykte ska Chenin och Choice börja där. Efter 1,5 år med daghusse för Chenin har jag bestämt mig för att prova nåt annat. Under våren har jag pysslat ihop det för hundarna med underbara vänner som ställt upp. Men nu blir det dagis. Ännu är det inte bestämt om de ska gå heltid eller deltid. Jag vet bara att Chenin kommer vantrivas oerhört, om jag känner henne rätt. Choice ska ingå i en grupp med två flatkillar och en rhodesiantik. Chenin skulle egentligen ingått i den gruppen istället för den andra tiken. Men med tanke på hennes ben kommer hon inte ingå i någon grupp förrän möjligen i september.

Chenin går faktiskt riktigt fint på benet. Emellanåt tar hon till och med något ohalt steg. Men hon har ett underbart psyke. Så mycket smärta som hon fått utstå. Hon är verkligen tålig och fjantar sig aldrig. Stor livsvilja!

Jag kan nu kanske börja hålla med alla snöklagare. 🙂 Jag tog en ridtur på Gustur med sällskap idag i vårsolen. Knappt hann vi hem innan det låg ett snötäcke på backen. Positivt kortsiktigt är att hundarna håller sig rena. Positivt långsiktigt är att Chenin får mjukare underlag att gå på. Vi hade sällskap under ritten och Gustur var busig på hemvägen. Han försökte sticka lite men det är mest skoj när det är lite fart. Jag behöver bara ta tyglarna så bär det av. Choice var med i stallet. Jag filmade när hon träffade kalvarna för första gången genom staketet. Hittills har hon bara fått hälsa inne när jag lyft upp henne. Hon var rätt tuff i alla fall ute, luktade på dem och började inom kort lägga sig framför och skälla uppfordrande. Här ska flyttas kor! Chenin fick vara i bilen med ett märgben och fick två bensträckare. Jag tänkte lämna henne hemma med Hebbe men hon hade dött av uttråkning. Nej sitta i bilen och titta är mer hennes mynt.

Choice i farten. Foto: Lisa

Måndag måndag måndag… Vem har ork att passa en nyopererad Chenin och en dampålder-Choice? Lisa! Och det tackar jag ödmjukt för. Lite jobbigt att åka ända till Gustavsberg på morgonen och dessutom parkera så illa att jag riskerar böter, men de verkar bli så väl omhändertagna mina tjejer så det får det vara värt.

Ikväll blir det ingen måndagsträning utan istället hemmakväll. Choice lär vara trött efter allt bus ändå och Chenin blir ju aldrig trött, däremot skulle ett klubb-besök knappast förbättra hennes tillstånd.

Chenin lämnades in för att operera knät idag. Jag mådde förstås riktigt dåligt. Jag försökte in i det sista hålla tårarna tillbaka men förgäves. Hon verkar dock tycka veterinären Toffe är rätt mysig. När han lyssnade på henne innan operationen var hon lite mysig med honom. Enligt uppgift sökte hon upp honom strax innan sedering och ställde in sig hos honom. Det var ju han som lånade henne av matte, bäst att hålla sig väl med honom. Usch, man blir alldeles tom av att lämna dem sådär. Hursomhelst har de precis ringt och sagt att allt gått bra. Hon hade inte mycket inflammation i knäet. Menisken var ärrbildad men det är helt normalt efter att en del tagits bort. Hon hade lite pålagringar som väntat. Chenin var tydligen jättelugn inne i sin box, låg ner och vilade (vilket är mycket mindre än vad hon gör hemma nuförtiden). Så de behövde inte ge henne speciellt mycket lugnande. Efter önskemål från mig hade de gett henne lugnande i nacken/huvudet och inte i muskeln. Chenin största fara borde numera inte vara att få en spruta i muskeln utan att behöva simma hos veterinären 🙂

Choice och jag har under tiden varit i stallet med Gustur. Choice fick följa med ut på tur. Hon gick lite brevid hästen med mig, brevid hästen utan mig, satt i min famn när jag gick och satt i min famn när jag red. Vi hade kul och hon var riktigt duktig. Jag satte upp henne på hästen och där väntade hon till jag kom upp också. Bärsele borde jag dock haft. Gustur verkade så chockad över hundprylen att han till och med var lätt att komma upp på.

Choice följde sedan med till jobbet. Attans om hon inte ska sova efter denna långa förmiddag. Hon slocknade som en stock på tunnelbanan och jag fick väcka henne vid centralen för att hon skulle komma med av. Hon har varit rätt lugn på jobbet, men emellanåt är det skall och bita i allt som finns.

Full fart ända sedan vi kom hem har det varit. I måndags var jag ledig. Jag gjorde massa viktiga ta-tag-i-saker och tog det lugnt. På kvällen tog vi en sväng till klubben. Chenin fick träna lite platsliggning, fotgående, framförgående och fjärr. Jag övade också både Chenin och Choice i att sitta uppbundna. Jag behöver knappast säga vem som var bäst på det. 😉 Vi tog sedan en promenad hela hundgänget. Alltid lika trevligt! Chenin var kär i lilla shih tzu-killen. Choice retades med alla för att de fick gå i koppel. Tjabo tyckte Lazy var konstig, eller såg konstig ut, men det gick över efter lite luktande.

På tisdagen åter på jobbet. Chenin och Choice var hos Anna i Nacka. Jag hämtade dem tidigt för att hinna hämta Lazy och bilen som fanns på Lövgatan, hinna till stallet, ta in Gustur och rida innan det blev mörkt (dvs 17.30). Vilket önsketänkande! Jag hann ut till den tiden. Men allt snöande gjorde att det var ljust hela ridturen ändå. Gustur var störtmysig som vanligt även om han trilskas med mig när jag ska hoppa upp och även om han ibland vill vända hem. Han är pigg och har härliga gångarter. Vädret gjorde dessvärre att han fick styltor så jag stannade två gånger och kratsade hovarna längst vägen. Vi tog mellanrundan. Alla hundarna skötte sig fint lösa i stallet och fick sitta i bilen medan jag red. Gustur tycker Lazy är en häftig sak. Han luktar på henne så fort han får chansen. Efter ridturen tog vi en promenad – jag med häst och hundar. Choice var överlag skitcool i stallet. Hon följde med när jag hämtade Gustur i hagen och sprang runt med svansen i topp.

Idag har alla hundarna varit hos Ken. För Choice var det första gången. Allt gick bra men jag blir verkligen löjligt irriterad på Ken för småsaker. Choice hade snott en banankaka från bordet. Han tappar henne när han håller i henne. Han kommer på plötsligt att han måste till tandläkaren samma dag trots att jag frågat om han skulle iväg något. Chenins koppel var kopplat i nyckelringen som namnbrickan sitter på och inte i vanliga ringen så hon drog sig förstås lös och hennes namnbrickan flög all världens väg. Bara att beställa en ny… Nåja, jag ska vara glad att alla hundar är i behållning med tanke på att han haft både Chenin och Choice i sängen – något som jag i för sig velat att han skulle undvika… Ni hör ju vilken rabiat hundägare jag är! Härmed utelämnar jag resten av gnället.

På kvällen var Hebbe hemma med Choice medan jag tog ut Chenin och Lazy runt Lötsjön. Äntligen lite vuxenpromenad. Choice och jag busade sedan på gården. Tränade fotposition, kontakt, namn, inkallning och massa jaga mig och bita-mig-i-byxorna-bus (det sista är helt ofrivilligt från min sida även om jag är så svag för henne att jag ännu inte kan säga till henne).

Föräldrarna kommer hem på fredag och jag tror Lazy längtar. Chenin kommer bli galet glad och överfalla mamma fullkomligt i vanlig ordning.

I söndags tog jag tag i lägenheten och började storstäda. Mest nöjd blev jag över att balkongen blev städad.

Jocke och jag åkte sedan till Hägerstalund och la varsitt spår till Chenin innan vi fortsatte till Bögs gård och islandshästen Gustur. Där hälsade vi på hästar, får, hönor, grisar och kalvar. Choice jagade en papillon också medan Chenin skällde på. Lite galet kändes det just då. Men Choice stannar ju efter en bit och då är det bara att locka så kommer hon tillbaka. Hästarna var läskiga när de bråkade om våra morötter. Då satt Choice i famnen och morrade till den häst som var bråkmakare. Resterande djur var spännande. Jag träffade Gusturs ägare också och eventuellt ska jag börja rida lite mer regelbundet när vi är tillbaka från Peru. Så himla kul och jag blev så glad för att hon frågade! Allt med Gustur känns så overkligt. Att det finns en rolig islandshäst så nära hemifrån som jag får möjlighet att ta hand om är ju en dröm.

När vi var klara på gården var klockan så mycket att Jocke skulle iväg. Hebbe följde istället med när Chenin fick sina spår, eller han satt i bilen med Choice. Chenin jobbade fint. Hon kom av sig lite på ungefär samma ställe som hon stannade under vår mörkerspårning i julas. Annars gick hon fint på båda spåren. Det kändes konstigt att gå Jockes spår utan honom. Det var kort men snirkligt.

Hebbe och jag åkte sedan till Kista centrum medan hundarna fick vara i bilen. En och en halv timme tog det att äta, handla presenter till Jocke, Frida, Hebbe, Hebbes syster och Hebbes systers mamma samt köpa två tröjor till mig. Hundarna sov sött när jag kom tillbaka. Hebbe åkte på ett möte medan hundarna och jag landade hos föräldrarna. Där fick Choice klara sig på lite egna tassar med pappa när mamma och jag tog ut Chenin och Lazy. Efter det fick hundarna vara kvar själva när Hebbe och jag gick på bio med Micke, Sanna, Palme och Veronica. Vi såg 3D-Bolt, söt hundfilm. Notera att det var Hebbe som styrt upp hela filmvalet.

Igår var båda hundarna med på jobbet på eftermiddagen. Chenin sov lugnt sin vana trogen, men Choice börjar bli lite svårare nu när hon är mer vaken. På kvällen tog vi en sväng till klubben. Tydligen var vi helt ensamma om den tanken, inte en själ i skogen! Choice och jag la ett spår till Chenin och tränade sedan kontakt, sitt, ligg, följsamhet och fotingångar. Sen var det Chenin tur att köra lite lydnad. Det blev fot, framförgående, fjärrdirigering och platsliggning. Choice skuttade runt under tiden. Jag provade sedan att ha Choice i bilen när Chenin fick sitt spår. Varning för skryt nu så man kan sluta läsa här. Chenin spårade helt jäkla grymt. Hon gick som en dammsugare, klockren i alla vinklar, klockren längst med motionsspår, över lydnadsplan, över motionsspåret. Jag gick bakom och bara njöt med gåshud på armarna – hon är grym så är det bara! När den enda människan i skogen dök upp med sin ridgeback ägnade hon hunden två blickar, tittade på mig och fortsatte på samma vis som hon alltid gör. Hennes koncentrationsförmåga är guld värd! Mina ynkliga försök till beröm när vi kom till slutet var fjuttigt. Choice hade hoppat bak till bakluckan när vi kom tillbaka. På kvällen hände nåt konstigt, Choice drack vatten och lyckades hamna galet på nåt sätt. Plötsligt skrek hon och kunde inte stödja alls på höger framben. Det gick över efter vila, men läskigt var det.

Idag har Chenin varit hos mamma och Choice var hos Anna C på förmiddagen och med mig på jobbet på eftermiddagen. Emellanåt sov hon, men i övrigt busade hon med precis allt hon kunde hitta, bet på sitt ben och gnällde för att hennes rörelseområde var begränsat. Hon börjar komma ifrån valpsovar-stadiumet. På tunnelbanan liksom alltid var hon supercool, går på fint, lägger sig mellan mina ben och sover mitt bland trängseln trots att vi byter efter en station. Chenin var glad att se Choice, som alltid numera. De delar vatten, fläckar, leksaker. Chenin vaktar inte mina väskor eller nåt. Möjligen, eller troligen, soffan på den plats hon ligger, men Choice är lite försiktigare runt soffan och jag med så nu vaktar Chenin inget. Tvärtom vaktade hon i söndags Choice mot kissen. Mamma och jag hade klippt katten. När vi var klara började Choice frisera öronen och ganska snabbt klippte kissen till. Då ingrep Chenin direkt mot katten.

Min söta mamma är underbar. Hon är inte jättepedagogisk jämt. Choice kissade på hennes nytvättade matta. Då fyade mamma henne men inte på ett korrekt sätt så att hunden förstår att den gjort fel, utan mer bara gnällande så Choice tyckte hon var lite rolig. Hehe, jag orkade inte ens gå in på att vi inte fyar valpar för att kissa inne (och har inte gjort på någon av de 6), eftersom hon verkar ha glömt det 🙂