Fredag var en stressig dag på jobbet för att möta ett bolags deadline. Hundarna, liksom jag, trodde aldrig vi skulle komma hem när kunden ville komma över för kopiering och budning. Väl hemma var jag trött men det var förstås inte uttråkade kontorshundar som krävde aktivering efter otränade kvällar. Det fick bli ett spår till Chenin utanför i parkerna som Choice följde med och la. Väldigt svårt blev det nog men Chenin gick helt ok. Hennes vägövergångar är numera riktigt snygga med nosen i backen. Därefter blev det springning med Choice runt sjöarna. Vi kämpade oss fram. Slutligen en promenad med båda hundarna och väl hemma vid halv tio för middagslagning. Hebbes kompis Söderin kom över och vi spelade rock band och buzz. Där kan man ju tycka att det kunde räcka men jag lyckades klara ett besök på Rock baren i Sundbyberg. Äntligen lite karaoke och till råga på det, Rock karaoke! På vägen från porten till bilen fick hundarna syn på en hare som sprang över vägen (otrafikerad väg uppe hos oss). Jag hade givetvis inte orkat koppla dem den korta sträckan och tänkte ”fan, nu drar dem”. Jag gick hastigt mot bilen samtidigt som Chenin tog några språng mot haren och sa ”kom så går vi till bilen”. Och hundarna, för första gången i sina liv, valde bort haren och kom med till bilen. Jag vet inte vad som hände, men förmodligen kom de helt av sig när jag var så lugn och självklar. Även Hebbe såg ut som ett frågetecken. Detta är givetvis något jag ringt och skrytit om för alla – vissa briljerar med sina framgångar på tävlingsbanan men här är vi tacksamma för de små sakerna… 😉

På lördagen började vi med en härlig och ordentligt promenad på klubben. Dessvärre förgyllde Chenin den genom att rulla sig i bajs. Jag trodde hon myste i gräset på ängen, men blev snabbt varse om att så inte var fallet. Choice fick i alla fall lite seriös lydnadsträning där jag äntligen gav mig på att få ett helt linförighetsprogram. Tyvärr fick det inte det avslut jag hade tänkt (stort kalas) utan istället slutade det med att en schäfer sprang fram som Choice snabbt jagade bort. Jag tänkte att det nog var den koncentrationen men tji fick jag tack och lov. Efter lydnad blev det spår. Chenin missade två apporter i sitt men gick annars lugnt och bra. Choice tog alla apporter och jobbade bra men hade ca 3 lukta på fläckar-avbrott.

Efter träning handlade jag mat på ica maxi för att sedan åka hem och decka.

Det blev en riktig träningstisdag denna vecka. Jag röstade för springning och Anna för lydnad så det blev både och. Givetvis måste Chenin kompenseras med ett spår. Chenin tuffade på utan konstigheter, noggrant missade hon inte ett träd. Medan Choice körde lydnad skällde sedan Chenin hysteriskt i bilen trots att hon knappast såg något. Choice kändes riktigt taggad och rolig på lydnaden. Jag hade bestämt mig för att inte nöta moment som gick bra så det blev en kort effektiv träning med stora belöningar. Platsliggning med ordentliga störningar i form av dobermanninkallningar bjöd kvällen på. Choice lyckades även med konststycket att fånga en mus – kanske klubbens husmus? Tre gånger sprang den ur gapet och blev fångad igen innan jag reagera på att det inte var en pipleksak eller ett löv, utan något levande. Spontan kommentar till schäfer-Maria: snälla trampa inte på den! Den spelade död men vid närmare inspektion visade den sig vara oskadd. Träningen avslutades med budföring till Anna för Choice del. Något ska väl gå dåligt och därför gick budföringen riktigt dålig. Trots lockljud från Anna och en till synes taggad Choice störde hon sig på det stället musen varit och sprang dit flera gånger. Nåväl vi bjuder på den! Efter träning blev det promenad på ängarna med alla hundar och sedan springning gula 5 km.

Så var en riktig hundträningshelg förbi. Eftersom vi i slutet av förra veckan bara slappade semester fick vi ta igen det i helgen. I lördags var vi en sväng till klubben där det blev spår, lydnad, promenad och springning. Chenin och Dalton fick ett långt fint godisspår som Anna lagt, vilket de löste utan konstigheter. Doc fick ett motivationsspår med mig som slut. Choice fick ett spår som jag lagt. Hon missade en plastapport som hon helt enkelt inte förstod att markera annars tog hon alla. Lite flytigt i vinklar och jag försöker öva på att hålla kortare i linan, men det tar sig. Lydnaden började med koncentrationstapp när det var nya hundar med på plan, men jag bestämde mig för att ha tålamod och träningen tog sig bra. Rutan, inkallning, apportering, fotgående, fjärr, läggande, ja det mesta, men framförgåendet lyser med sin frånvaro. Smart när man anmält sig till tävling… Chenin fick komma ner på plan för lite borstning och klippning och minimalt fotgående. Därefter blev det kort sväng och sedan springning med Choice 3,5 km (dvs gul 5 km med gen över fältet).

Efter springning, dusch och inhandling av present skyndade vi till min bror, bara en kvart sena för att fira hans och hans respektives födelsedagar. Hundarna var med men märktes ytterst lite efter förmiddagens träning. Väl hemma blev det storstädning på kortast möjliga tid och sedan långsväng med hundarna innan huset invaderades av gäster. Drygt 10 pers (inkl hund-Anna) var vi som spelade Ölspelet, HejKnekt och RockBand innan det var dags att gå vidare till Garbo för att svänga om lite. Ja, eller svänga om Anna och Matilda som jag gjorde och sedan snabbt fick investera i nya öl. 🙂

Hebbe tog hundarna på nattrastning och sedan sov jag länge på söndagen. Med huvudvärk på morgonpromenaden planerades nya resmål för söndagen. Anna och jag åkte strax efter lunch till Linda i Enköping för vallning. Vallning i bakisläge (eller vad som i det tillståndet) kan lätt bli bakslag eftersom man tenderar att göra allting fel. Jag är nöjd med Choice men kände mig själv så värdelös, inkonsekvent och opedagogisk att man bara blir less. Tre pass körde vi, första givetvis galet från Choice sida, andra mycket bättre från henne men då skötte inte jag mig och tredje, efter paus och genomtänkare, blev riktigt bra. Jag försöker tänka på det som Anna och Linda sa till nästa gång, att jag inte kan låta henne speeda på först och sedan bli rasande eftersom det är otydligt och orättvist. Annat viktigt är att jag nu blivit mer hård med kommando ”ligg” för hon måste börja lyssna och inte vandra iväg. I övrigt kör vi på med höger och vänster efter bästa förmåga. Och framförallt tränade vi på ut och in ur fålla. Anna och jag tog en sen middag på Max och sedan stupade jag i säng medan Hebbe är iväg på kryssning med vänner.

Första måndagen på resan spenderade vi med shopping, massage och manikyr i Nagykörös. En promenad på kyrkogården hann vi även med samt besök på Tesco. På kvällen åt vi god middag med Feldmajer på restaurant i Lajosmisze.

På tisdagen badade, shoppade vi och åt lunch i Kecskemet. På kvällen kom Micke och Sanna varpå det blev grillning och fotboll hos Feldmajer.

På onsdagen var det lite svalare så Edina, Choice och jag gav oss ut på en springtur i Nagykörös på förmiddagen, sedan blev det bad för vissa och ridning för Herbert, Edina och jag. På kvällen blev det middag med Micke och Sabba vid tågstationen och sedan fotboll hos Feldmajer.

På torsdagen badade vi alla i Kesckemet och på kvällen blev det fin middag på natursköna Geribi med föräldrar, bror, kusin, kusinpappa, Feldmajer samt Feldmajers släkt.

På fredagen bar det av till Budapest. Hebbe, hundar, packning och jag i bilen och Edina, Beppe, Micke och Sanna med tåget. Hundarna fick en promenad och lämnades sedan i lägenheten medan Hebbe och jag mötte upp de andra. Väl där blev det tjafs om aktivitet och till slut hamnade vi på en mysig bar i nordöstra delen av Budapest. Efter dricka bar det av till Terror House – ett slags museum angående nazismens och kommunismens effekter på Ungern. Effektfullt och häftigt. Lite obehagligt och extremt väl designade rum. Obehagliga celler och obehagliga scener. Efter besöket hämtades hundarna upp och vi åkte vidare till Raday utca för middag. På kvällen blev det sedan nattbad på Rudas. Väl hemma blev det promenad med hundarna och sedan var vi uppe till 5 på morgonen och pratade strunt.

På lördagen åkte Edina och Beppe hem medan vi andra åkte vidare till Balaton. Där checkade vi in i ett fint hus innan vi badade i Balaton. Det var galet varmt både i luften och i vattnet. Jag vet inte ens om vattnet svalkade hundarna speciellt mycket eftersom det var över 30 grader i vattnet. På kvällen åt vi middag på en dyr inhemsk och mindre god restaurant i ett underligt område i närheten av motorvägen. Därefter åkte vi in till Siofok för att se matchen på en mysig bar. Innan vi åkte hem tog vi en shoppingtur i Siofok på värsta bargatan där de spelade hög musik och där det bjöds på en otrolig charterkänsla.

På söndagen blev det mer bad och en upptäckt att jag tappat min jobbmobil när vi såg på matchen dagen innan. Det visade sig bli en komplicerad jakt på försvunnen mobil. Den var i vart fall upphittad men vart den tagit vägen var lite av en gåta. I sista minuten och till slut hittade den i alla fall tillbaka till sin rättmätige ägare. Sekunden senare bar det av med Hummer-taxi till Balaton Sound utanför Siofok – en stor internationell elektronisk festival. Där träffade vi upp några av Feldmajers, kollade på finalen i fotboll, kollade på artister, lyssnade på musik, dansade, åt m m. Några timmar senare hade Hummer-taxin kört hem oss igen. Efter promenad med hundarna började det ljusna. Då såg Hebbe och jag några inbrottstjuvar som sparkade upp grinden till gården. De fick dock syn på oss och sprang iväg med sin cykel (på vilken det stod en stor plastlåda).

Minns knappt när jag skrev sist men misstänker att det var runt midsommar. Senaste senaste är att vi sitter nere i södra Ungern och njuter av sol, bad och god mat. Dessförinnan har vi hunnit med massa annat, Choice har firat midsommar med mig i södra Stockholm. En lugn trevlig midsommar med mycket sång, lite dans och många snaps. Chenin firade med mamma, pappa, bror m fl på Möja och skötte sig tydligen ypperligt. Vallning i Enköping blev inställd till följd av en ögonskada hos Linda som jag hoppas har gått över. Istället blev det vallning måndagen efter tillsammans med Anna och Lisa hos Ingrid i Bro. Choice fick köra tre pass, första och sista på springiga Roslagsfår och andra passet på lugna Spelsaufår. Första passet gick inte så bra, av sex får hade vi plötsligt tappat halva skaran som krypit in till de andra fåren. J Men de andra två passen är jag väldigt nöjd med, duktig lillfia!

Sista tisdagen i juni var det dags för konferens i Waxholm. Chenin och Choice förpassades till föräldrarna. Konferensen var lyckad – roligast hittills. Och det berodde främst på att den var för alla juniora skattekonsulter i Sverige, ca 35 personer. Stämningen kunde inte varit bättre. Eftersom vi inte var så många hann man prata med många nya människor och dessutom lära känna dem bättre. Vi delades in i lag och fick leka modern variant av fångarna på fortet, fast på Vaxholmen. På middagen hamnade jag i gott sällskap innebärande att jag skrattade mig hysteriskt igenom hela middagen, kramp i magen, halsen och kinderna men vad offrar man inte? Djuppratade jobb med underbara kollegor, allsjöng svenska låtar med flera andra, buggade, nattbadade i gryningen och sov sedan i fint rum med Sofia. Morgonen efter var inte lika trevlig. Trött var förnamnet och jag kände mig inte värst motiverad att stå och hålla föredrag i 2 timmar om underskott. En timme innan delade min kollega och jag upp bilderna mellan oss om vem som skulle säga vad och sedan körde vi. Det blev väldigt roligt, kanske det mest avslappnade föredrag jag haft och tydligen alldeles för avancerad huvudräkning för åhörarna i det tillstånd de var. Jag har ju också en tendens att prata lite för fort så tydligen fanns det åsikter om att jag borde bli sportkommentator på radion fast prata skatt en timme istället… Vad ska man säga? Jag överskattar alltid mina åhörare, eller underskattar mig själv.

Från och med onsdagen sov jag hos föräldrarna eftersom föräldrarna åkt till Ungern och Lazy behövde hundvakt. Frida, Cicci och Jocke kom förbi på kvällen, Cicci stannade till sent. Stackars Lazy känns det absolut inte bra med, jag känner mig väldigt orolig för henne och det är något jag lär få återkomma till efter semestern.

På torsdagen var hundarna med till jobbet eftersom dagiset har sommarstängt i juli. På kvällen kom Hebbe hem från en underlig resa i Japan. Han hade så mycket konstiga historier att berätta om en kultur långt ifrån vår egen västerländska verklighet, en kultur som är svår att ta till sig, förstå och acceptera. Men oerhört spännande verkade han ha haft det. Efter lite sömn hos föräldrarna, städning, packning och promenad bar det av mot Trelleborg för att ta oss till Ungern. Väl i Trelleborg tog vi nattbåten över till Rostock. Dessvärre hade vi inte fått tag i någon hytt utan fick sova några timmar på en soffa i ett kallt, men fräscht och nybyggt, hundrum. Arla morgon rullade vi av i Tyskland och letade rastställe eftersom Choice vägrat kissa innan båten eller under turen på däck. Hon verkade dock relativt oberörd. På autobahn gick det farligt snabbt. Jag kör i ca 140 km/h och blir tutad, blinkad och omkörd – som om man låg och söndagskörde. I hela Europa är det samma visa och som nordbo känns det lite märkligt… Vi stannade lite längre i Brno i Tjeckien för lite mat och för att se den fina Tysklandsmatchen. Så skönt att komma till Europa och bara kunna ta in hundarna på restauranter och barer. Efter en alldeles för lång bilfärd hamnade vi i Nagykörös kl 23 på kvällen – jag med galen nackspärr. Sista timmarna av bilkörning var jag övertrött och Hebbe kallade mig knäpp.

Väl framme möttes vi av min kusin Edina och Beppe. Efter promenad och uppackning satt vi ute på gården och pratade strunt till småtimmarna.

Första riktiga semesterdagen på söndagen började med tur till Tiszakecske där Edina, Choice och jag gav oss på en springtur. Därefter tog vi en promenad med båda hundarna ner till den översvämmade floden där hundarna badade medan Edina och jag ådrog oss ett stort antal myggbett. Vi belönades sedan med kallt bad, varmt bad, lunch, solning och simning 500 m tillsammans med föräldrar, respektiven och Peter Feldmajer.

Måste avslutingsvis nämna att Choice nu är officiellt frisk på höfter och armbågar, innebärande att 5 av 7 syskon är friröntgade. Som Lisa säger fin både på insidan och utsidan!