Göran och Rolex

 Magnus och Sandras Inka

 Carina och Azzie

Sandra och Inka

Bucks med tungapporten

Leisy och Chip

Lena och Faiga

Liselott och Vilda

Agnetha och Bucks

Chenin på bryggan

Det är väl dags att sammanfatta helgen och kennellägret med några ord. Snällaste Jocke följde med som sällskap för andra gången i sitt liv. Så härligt med bilsällskap men också sällskap på plats. Jag tror inte Jocke led hiskligt mycket heller. Han var nog beredd på mer hundprat än det blev så det var rätt trevligt.

På lägret hedrade följande hundars ägare oss med sin närvaro:
Chessie, Figge, Azzie, Dina, Chenin, Choice, Tiny, Inka, Spader, Isola, Bucks, Lova, Nanook, Faiga, Puzzel, Echo, Chip, Trixie, Toya, Jack, Vilda, Rolex, Breitling, Focuz, Yatzy, Jiggy, Elda, Taggen, Ninja, Grape, Quling och Ascot.

Kul att träffa så många trevliga chess player-ägare! Helgen bjöd på underbart väder och trots att Jocke och jag kom sent på fredagen kunde vi sitta ute flera timmar med de andra. Chenin och Choice fick leka med Agnethas fina hundsaker och lämnade nog vissa märken på dessa innan jag hann avbryta. Lyckliga 2 tjejer var det i alla fall så det tackar vi för! Efter alldeles för sent uppesittande sov jag bra med två tjejer omslingrade i sängen hela natten.

På lördagen bar det av till Arboskogen för lydnadsträning, mot normalt skogsarbete på den platsen. Jag var med i Magnus brukslydnadsgrupp och fick tips på framförgående och apportering. Bråk mellan Toya och mina två lyckades det också bli när Toya kom fram för att prova vår korv. Choice bangade då inte bråk och var nästan värre än Chenin.

Till lunch blev det simning för hundarna, grillning för människorna och sömn i solstolen. Det senare innebär rejäl färg i ansiktet.

På eftermiddagen åkte Jocke och jag iväg för att lägga spår. Relativt korta blev det med varmt och torrt i backen. Det var rätt risigt i skogen med kalhygge så jag rev upp skrapsår på mina bara ben. Båda hundarna gick fint men missade varsin apport. Chenin jobbade riktigt fint över en väg och Choice kämpade bra i en spetsvinkel.

Väl tillbaka i lägret blev det sömn innan det var dags för kullkampen. Detta år var det 9 grenar, bl a hämta föremål på tid. Chenin var grym och plockade alla på 47 sek. Choice fick leta rätt på vilka burkar som innehöll godis eftersom hennes spårnäsa är ypperlig. Visade sig sen att alla klarade den. Fast Chenin skulle inte gjort det. Jag släppte fram henne och hon försökte slita loss den första bästa mugg med godis i. 🙂 Chenin var också fullkomligt vansinnig vid munblåset och bara skulle dit fram och tagga. Söt-knäppis! Jocke fick avlasta och ta henne bort en sväng. Hon lugnade sig såklart utan mig. Vår kull kom tvåa på lekarna så det var kul. Därefter stod grillning på schemat igen.

På söndagen var det träningstävling. Choice och jag ställde upp i Lkl 1. Det kändes sådär faktiskt men berodde inte på Choice. Hon låg fint på platsen men ny miljö, nya hundar, nytt avstånd och ny tid gjorde mig nervös och därför övertydlig. Jag var riktigt nöjd att hon låg coolt och fint (jag förväntade mig det men samtidigt kan man ju aldrig veta), men blev så sänkt av kritiken att jag inte ville köra vidare eller någonsin tävla tråkig tävlingslydnad igen. Löjligt, men jag kan inte hjälpa det. Vi körde förstås vidare ändå enligt plan men med en tråkig känsla. Tandvisningen gick bra, likaså fria följet där jag hann tänka ånej vid språngmarsch innan jag kom på att det var Choice, inte Chenin. 😉 På läggande gjorde jag medvetet dubbelkommando för att säkra vilket genererade 5 i betyg. Inkallning gick bra. Ställande hoppade vi över. Apportering gick dålig, jag klantade mig och Choice klantade sig. På hoppet sprang hon runt. Vi har visst inte tränat så mycket på den typen av hoppande. 🙂 Vi fick 5 på helheten med kommentaren: behöver mer strukturerad träning. Tur att jag tittade på lappen några dagar senare annars hade man blivit mindre glad. Sist kom vi förstås också, på fjärde plats. Men för Choice var det bra träning, belönade med korv mellan momenten, och det som var viktigt för mig var att hon fick träning på att gå under kommendering. Hon kollade först åt det hållet men släppte det sedan, inte som när Anna kommenderade och hon tyckte det var lajbans.

Jocke och jag hoppade lydnaden och fikat och satsade istället på ängspår och bad. Hundarna var riktigt duktiga, speciellt Chenin som tar sig över alla möjliga förledningsspår. Alla föremål för båda hundarna. Choice lite springig.

Väl tillbaka blev det god laxlunch och avsked av alla underbara aussieägare (och schäferägare). Tack snälla för trevligt sällskap som alltid!

Här kommer fler bilder – verkar inte kunna ladda upp så många i varje inlägg.

Carina och Jiggy

Lova med barnen Jiggy och Elda (och mattar)

Barbro och Focuz

Vi kollar på lydnadsträningen

Utlovad rapport från kennellägret, del 2

Efter mysig stund vid Arboskogen åkte vi tillbaka till Backamo. Massa
hundprat på gräsmattan utanför barackerna innan lekarna inleddes med
Agnetha (Bucks) och Leisy (Chips ägare alltså, inte min Lazy) som
lekledare. Första lekarna var med hund; hämta så många saker som möjligt på
tid och springtävling. Med tanke på Chenins utklassning på
apporteringstävlingen förra året och det faktum att vinna kan vara jobbigt,
fick Choice vara med. Hon tog två saker (och luktade på samtliga) på två
minuter. Ändå vann vårt lag, som bestod av Stefan och Figge, Magnus och
Quling och Choice och jag, med 26 saker totalt. Sedan förlorade vi
springtävlingen. Vi toppade laget utan Choice. Många toppade utan att ta
med små tikar. Så visade det sig att dessa oftast var snabbare än klumpiga
hanar. Den andra tävlingen bestod av tipsrunda med lite speciella frågor.
Hebbe och jag var med på en fest med samma typ av lekar förra året.
Inspirerad av det hade vi en liknande tävling i januari, men då skulle man
istället toppa sitt lag med den som stämde bäst överens med beskrivningen.
Tipspromenaden innehöll frågor som "vem är bäst på ..." och sedan tre
namnförslag. Sen tävlade sex st, en från varje lag, mot varandra - allt för
lagkänslan liksom. Kull 4 vann i år igen. Skönt, då blir det dem som
arrangerar lekarna nästa år också. Grillkväll blev snabbt natt medan vi
pratade hund i sällskap av myggorna. Chenin och Choice satt fastbundna
brevid. Chenin betedde sig lite märkligt, som en riktig aussie, larmade hon
när det kom någon gående. Hon upprepade detta ett flertal gånger. Mycket
märkligt för hon är inte alls den typen som gör sådant. Kom sedan på när
jag kom hem att hon faktiskt kan göra så en vecka innan löpet drar igång.
Den som lever får se om det blir något löp någon gång.
Morgonen därpå började med bevakning. Först fick vi se Isola, Chessie och
Smilla i arbete, sedan fick vi prova med våra egna hundar. Chenin är så
lycklig över att få jobba. Som vanligt plockar hon figg direkt. Hon är dock
inte lika bra på att vara tyst, men bättre än vanligt var hon definitivt.
Figgen fick som vanligt komma till henne. Choice fick också prova. Hon tog
ljudet men spårade sig sedan ut till figgen eftersom vi inte körde på ren
mark. Jag släppte henne sista biten och så var det fest hos figgen. Choice
lyckades bita mig i nagelbandet, samma ställe som Chenin, på väg tillbaka.
Det är bra säger Magnus! Efter sen lunch, simning för Chenin och bus med
Meija och Echo för Choice tog jag mig sedan hemåt vid middagstid. Jocke
väntade hos föräldrarna eftersom han varit hundvakt till Lazy över helgen.
På Backamo investerade jag i nya bilgrindar och mellanvägg. Snordyrt, men
passar alla bilar, monteras utan åverkan på bilen och krocktestade, så det
får det vara värt. Mellanväggen skulle komma i veckan, vilket dock inte
skett. Mellanväggen kommer först på måndag, när vi redan åkt till Ungern.
Typiskt!

Tack alla trevliga chess player-ägare för ett alltid lika trevligt läger!

En kort uppdatering av de senaste dagarna. I onsdags simmade Chenin på Arninge. Jocke var med och höll sällskap. Chenin fick simma lös hela tiden. Hon simmade tre pass: 5 + 4 + 4,5 min om jag minns rätt. I torsdags skulle vi ha tränat rapport med Ingrid och Benz. Men när det blev inställt fick jag tillfälle att följa med till Gusto (restauranten alltså, inte hästen) med Hebbe, Palme, Cicci, Ciccis syster, Rebecca, Rebeccas kille, Marc och Diana. Vi åt gott och hade trevligt. Hundarna låg uppbundna snällt brevid, med undantag för när Marc och Diana dök upp – det är ju lajbans med riktigt gamla vänner tycker Chenin. Sent på kvällen (natten) tog vi en snabb sväng förbi Annica för att köpa hundmat och ta blodprov. Hem och packa för att sedan gå upp tidigt och ta mig de 45 milen ner till Trollhättan och årets Chess Player-läger. Resan ner var faktiskt riktigt trevlig. Jag lyssnade på radio och filosoferade. Tråkigt att höra om Michael Jacksons tidiga död förstås. Strax efter 12 infann vi oss, tjejerna och jag, på Backamo lägerplats. Härlig plats på många sätt, badplats (gångavstånd denna gång Lisa!), marker, cafe, bra promenadstråk, husbilar utanför förläggningen där vi alla bodde tillsammans i olika rum. Väl på plats blev det fika och sedan lydnad och uppletande. Chenin, Choice och jag installerade oss, tog en promenad, badade, de fick båda minimal lydnadsträning. Klantmatten la korvpåsen i en väska och ställde på golvet, skulle precis lägga upp den på bordet när båda hundarna stod över väskan – en sekund senare hade Choice hål i hakan. Jag hann bara säga till Chenin innan jag vände mig om och Marie, som flygit in i förläggningen från jag vet inte var, satt med Choice. Jag blir så arg på mig själv att jag vill gråta. Chenin kommer löpa vilken dag som helst och då är det förstås extra känsligt. Nåväl, allt bra i alla fall. Hundarna fick vara med en i taget i stort sett hela tiden så det är bra träning för dem båda. Dessutom hade vi kompostgaller som avskärmade på natten. Middag på kvällen och sedan bevakningsfilmer. Vackert väder hela helgen gjorde att vi satt ute i stort sett hela tiden. Jag ger mig på ett försök att räkna upp alla hundar med stor risk för att missa någon: Kull 1 – Figge. Kull 2 – Chenin, Choice (Crofter Holdings), Azzie, Tedden (Mr Binks – far till kull 5). Kull 3 – Smilla, Tiny, Inka (Aussieboxen), Isola, Lotuz, Virus (Kelpie), Busan (Mittelspitz). Kull 4 – Bucks, Tarrak, Lova, Nanook, Marek (Aussiegården – far till kull 4). Kull 5 – Puzzel, Meija. Kull 6 – Toya, Echo, Chip, Jack (Mr Binks). Kull 6 – Yatzy, Vilda, Breitling, Fokuz, Rolex, Xie. Och förstås som alltid trogna Magnus med sina fina schäfrar som numera är poppis bland alla aussiefröknar. Och minst men viktigast mamma Chessie och kennelmamma Marie. På lördag var det uppstigning för färd till Arboskogen. Jag körde spår tillsammans med Ulrika och Nanook. Ulrikas man la ett klurigt svårt spår till Choice innan han for iväg för att köpa fika. Choice hade väldigt svårt vid ett kalhygge (precis som Mackan sagt) men hon kämpar i alla fall på bra även om det ser knepigt ut. Väl tillbaka i skogen på ett, enligt snitslarna, slingrigt ställe jobbade hon på bra igen. Tog pinnen och såg allmänt söt ut. Slutet låg bakom ett träd och det missade hon först. Jag tog tillbaka henne en bit och då spårade hon sig till slutet. Ulrika sa mycket snällt om Choice, det kändes kul. Nanook gick riktigt fint (lösspår och således helt olik Chenin!), plockade alla saker på löpande band. Chenin fick ett godisspår med lite blandat godis, vilket dämpade henne oerhört. Hon jobbade stenhårt. Vid en vänstervinkel jobbade hon fram och tillbaka flera min medan Ulrika och jag stod och såg på. Chenin såg ibland ut som att spåret bara försvunnit från henne, och hon kämpade och letade. Ulrika berättade sedan att hon rundat ett träd i vinkeln – skitkul! Hade hon gått innanför trädet hade Chenin förmodligen tagit vinkeln i farten för att det vore så enkelt, men nu fick hon istället jobba. Över två vägar sedan så fick hon också kämpa. Det var varmt ute och Chenin var riktigt trött, kul att se eftersom det inte är ofta hon är nöjd. Flera gånger syntes det att hon hade koll på var spåret var men var ändå tvungen att bakspåra några meter. På väg till grillplatsen mötte vi några andra, bl a Meija, Chenins fina dotter. Jag fick möjlighet att se henne i uppletandet och det var mycket som var likt Chenin, fast lugnare förstås. Choice fick också ett skick. Saken låg gömd bakom en kulle så jag såg henne inte. Hon fick kämpa väldigt länge för att hitta saken men kom sedan i full kareta. Chenin och Choice är så olika för Chenin kommer snabbt in om hon inte hittar för ett omskick medan Choice (envis som hon är) är kvar hur länge som helst. Aldrig sett en sådan uthållighet hos en valp! Chenin fick inte göra sitt favoritmoment utan vi åkte till grillplatsen där Chenin fick simma i dammen. Därefter låg hundarna tysta vid ett träd. Fick lite kommentarer om hur duktig Chenin blivit som sover lugnt och tyst numera – tog bara 6 år 🙂 Jag la ett korvspår till Chenin på gräsmattan – Chenin försökte rusa in i skogen men se så gick inte spåret, bara hålla tillbaka så hon fick analysera. Fortsättning följer…