Lite skönt är det att vara hemma, men samtidigt lite trist. Jag hade nog kunnat spendera en vecka till i värmen, nu när hundarna var med. Vi hade nätt och jämnt hunnit packa upp i onsdags innan vi knallade ner till golfängarna vid Lötsjön och slappade lite, Hebbe och jag med hundar. Torsdag till söndag har jag hand om Gustur så många turer till stallet blir det såklart. Choice har varit med och ridit torsdag och fredag. På torsdag hann vi även besöka mamma och en del av släkten. På fredagen skulle Gustur få nya skor på morgonen. Han hade lite åsikter om det, vilket resulterade i en del stegringar, men lugnade ner sig efter första skon. Hebbe och jag fick sedan våra tänder granskade hos mamma, vilket var många år sedan sist. Efter det fick hundarna simma i Mälaren, Chenin efter pinnar och Choice maniskt kors och tvärs långt ut. Choice är inte först i, men alltid sist ur.  På kvällen blev det en sväng till stallet igen för utfordring av hästarna innan vi kom hem till Nattis och Erik för lite umgänge och sällskapsspel. Chenin var med mamma under tiden och snälla mamma kom även och hämtade Choice innan vi skulle in till K-baren på Odenplan.

Igår lyckades jag få med Jocke ut i spårskogen. Vi letade nya marker och hittade riktigt dåliga marker i Sollentuna, men det fick duga. Tjejerna fick två spår var och min inställning var negativ. Hundarna överraskade dock positivt. Chenin blåste inte på som en fartdåre i något spår trots avsaknad av något speciellt godis. Hon jobbade skitbra helt enkelt, både i sly, på äng, i skog, längst med stigar. Lycklig och duktig! Choice jobbade också bra, lite fort och slarvigt emellanåt men hon löser allt mycket bra utan någon assistans. Något motivationsproblem pga löpet fanns inte, och bara det hade räckt för mig. Att hon dessutom markerade pinne och boll var rena bonusar. En snabbis till stallet för mockning blev det sedan innan vi skyndade hem. Nattis och Erik kom över på kvällen. Tillsammans lagade vi middag i form av avokado-rom till förrätt och laxplanka till huvudrätt. Vi fick ett kort besök av Thomas, Eva, Putte och Niklas innan filmmaraton började bestående av Hangover och därefter Eurotrip (tredje gången!).

Vi är rätt klara med shopping nu. Jag har köpt sex par skor, ett tiotal linnen, en skjorta, en kjol, två par träningsbyxor, ett par jeans, ett par shorts, bikini, två klänningar, två paraplyer, strumpor, strumpbyxor och underkläder, toalettartiklar och 15 flaskor alkohol. Det blir spännande att se vår packning i bilen. En del bad har det också blivit. I lördags var vi en sväng förbi mammas kusin. Denna familj har gurkodling och en mängd djur; chihuahua-uppfödning, massa pulis och blandraser, kattungar (skygga som attans), grisar, hönor m m. Luktar inte jättefräscht på deras gård men det är alltid spännande att hälsa på. Min favorit-chihuahua var kvar, lilla Katie. Den skulle man gärna ta med hem. Efter visiten åt vi lunch hos några bekanta. Vi firade att sabbaten var över och riktigt trevligt hade vi. Pappa fick dra oss därifrån. Därefter hämtade vi upp hundarna och åkte över till mormors vännina som har en liten jack russeltik på dryga året. Jag tyckte Choice kunde behöva få racea lite och den verkade vara en bra och busig kandidat. Inte helt lätt dock eftersom Choice kom in på hennes revir (I Ungern är det inte så lätt att föreslå möten utanför tomten). Hon var riktigt bitchig och Choice uppförde sig verkligen bra. Försökte först ignorera innan hon fick nog. Jag tog ut Choice och det blev lite elaka glåpord mellan staketet. Jag hade en stund med Choice där jag sa vad jag tyckte om skällande (även om mamma säger att andra hundar skäller ju på mina hundar så betyder det inte att mina hundar får skälla tillbaka). Det tog inte lång tid förrän terriern och Choice började busa genomstaketet, bjöd in till lek och rusade fram och tillbaka. Choice var sedan välkommen in igen, bestämde jag, och då blev det springa av. Efter lite springande syntes det att terriern tyckte det var lite läskigt att bli jagad av Choice (hon är inte helt van och förstår inte alla signaler) så det blev mest Choice och jag som sprang runt och jagade boll. Vänninan undrade om inte Chenin kunde få komma in men jag tyckte inte det var nödvändigt. 🙂 Vi kompletterade sedan vår shopping med ett besök på Tesco innan det blev middag på pizzerian. Lite knepigt att äta middag med hundarna på pizzerian är det eftersom det stryker runt katter där som kommer väldigt nära hundarna. Chenin lyckades få in ett snedsteg på en av promenaderna, utan någon synbar anledning, och började hoppa på tre ben. Skit också!

I söndags hade vi bokat ridning för Hebbe och mig. Mamma och mormor var hemma med hundarna medan vi åkte iväg. Hebbe och jag fick samma hästar som förra året. Hebbes häst Irma, stor som ett hus. Ridturen var i alla fall väldigt trevlig. Efter lite övertalning från oss om att Hebbe visst kunde galoppera på huset, och att han gjort det förra året, fick vi galoppera en del. Efter ridningen blev det lite lunch hemma och promenad med hundarna innan vi tog en sväng till badet. På kvällen åt vi middag på restauranten vid tågstationen. Jag åt en ägg- och laxsallad till förrätt som var himla god och zucchini- och sparrispasta till varmrätt, också den himla god men då var man redan ganska mätt. Hundarna träffade en dvärgpinscherhane och löp-Chenin blev förälskad. Dock inte lika förälskad som han blev, vilket han berättade medan ägarna försökte äta middag några bord bort. Älskade Cheninsen. Efter maten var det dags för föräldrarna och mormor att packa för hemfärd till Sverige. Mormor börjar bli väldigt förvirrad numera och satte sig helt på tvären. Hon skulle minsann inte åka hem till Sverige. Arg som sjutton var hon och ledsen över att mamma inte lyssnade på henne. Överlag så är det lite knepigt med mormor, hon upprepar sig tusen gånger, förlägger sina nycklar flera gånger om dagen (och påstår att mamma låst in henne i huset), äter inget (men påstår att hon gjort det), tar våra saker (som hon tror är hennes), tjatar om att hon vill ge oss pengar, påstår saker som inte är sanna osv. Det är verkligen synd om mormor. Hebbe kör på metoden att undvika henne så mycket som möjligt och jag försöker övertyga henne om att hon har fel. Min moster har bokat biljetter till Ungern om två veckor och mamma råkade nämna det för mormor som prompt skulle stanna och vänta på dem. Saken är bara den att hon skulle inte klara sig en dag. Hon står i fönstret och kollar efter oss när vi är ute med hundarna osv. Stackars mormor och stackars mamma som får ta väldigt mycket orättvisa. Min mormor är egentligen världens snällaste men det är inte lätt med dementa människor.

På något sätt lyckades mamma få iväg en förbannad mormor i bilen på måndagmorgon efter att jag ätit lång frukost med mormor och lyssnat på gamla historier. Hebbe och jag åkte sedan med hundarna till Tiszakecske där vi badade i floden. Hebbe började med att köpa mat medan jag skulle ner och doppa fötterna med hundarna. Jag halkade till och så försvann marken under mig, ramlade i med kläderna på. Det var mindre trevligt men lite roligt i efterhand. Det var så varmt ändå att man torkade rätt snabbt. Hundarna var helt galna över vattnet. Chenin simmade efter pinnar och Choice stod i vattenbrynet och bet och skällde efter plasket som hon själv åstadkommit med sina tassar. Efter bara en kort stund simmade Choice som aldrig förr. Hon simmar riktigt riktigt bra. Hon flyter fram som en Baracuda (enligt Hebbe), väldigt lugnt och bekvämt nästan ligger hon i vattnet. Emellanåt plaskar hon allt hon kan med framtassarna för att kunna jaga plasket. Hon har ingen panik och vill bara längre och längre ut. Jag hade hundarna i koppel hela tiden eftersom denna flod är förrädisk, den är väldigt ström och har mycket undervattensvirvlar. Det påtalades mycket när jag var liten att folk hade drunknat så man har liksom fått en viss respekt från grunden. Dessutom är den inte långgrund utan störtar rakt ner. Jag gjorde misstaget att släppa hundarna precis när jag kom fram för att de skulle få gå i med tassarna. Chenin gjorde förstås det men Choice doppar inte alltid tassarna bara sådär. Hon sa istället yippie jag är lös och började springa galet längst strandkanten. Det resulterade förstås i att Chenin rusade efter och jag skrek i högan sky. Jag fick stopp på Chenin men det räckte ju för att hon skulle bli halt. Typiskt också! Jag har dem aldrig så annars men tyckte att de kunde gå i och dricka. Tänkte inte på att Choice är 7 månader med massa spring i benen förstås. Så som vi bor här, med stora vägen precis utanför, så kan Choice inte vara lös på promenaderna som i vanliga fall. Det gör förstås lösspringandet väldigt kul. Jag vågar inte ens släppa Choice på bakgatorna för här kör de verkligen som idioter. Så Choice röjer mest runt på gården och i huset, pappkartonger, schampoflaskor, träpinnar och allt hon hittar. Nu börjar verkligen slyngelåldern. Det är väldigt många som är intresserade av hundarna och rasen när man är ute här. De tycker hundarna är jättefina och undrar vad det är för ras. Jag borde väl svara bordercollie men det går inte riktigt.
Efter flodbesöket hade Hebbe och jag tid för massage. Jag skulle dessutom fixa fina naglar. Vi avslutade kvällen på restauranten vid tågstationen. Det var så himla gott där dagen innan.

Idag är sista dagen i Nagykörös, sedan åker vi till Budapest några dagar, en sväng ner till Balaton, genom Slovenien, besök i Triest, några dagar i Venedig, en natt i Munchen och sedan båten över till Sverige. Det vill säga halvtidsvila. Det känns jobbigt att lämna Nagykörös. Jag vill stanna minst en vecka till. Längtar inte hem alls, nu när mina kära svartvita är med.

Imorse möttes vi, när vi kom ut från vår grotta till stenhus, av en värmevägg. Hua, 32 graders värme. Det blev en tur till badet i Kecskemet på eftermiddagen för svalkning och lite mer massage. Svårt att låta bli massage när det kostar 50 kr för en halvtimme. Fast det är riktigt hård massage, man somnar inte direkt. Hebbe sa till om att han ville ha lösare så han fick njuta mer. Själv pinade man sig igenom det eftersom någon sagt att det är bra att muskelknutarna löses upp. Hundarna har precis duschat med hussen. De torkade väldigt snabbt i 32 graders skugga. Nu ska vi ut på stan för en bit mat. Kommande dagar blir det ännu varmare.

Uppdateringen har varit dålig, men jag har varken haft tid eller ork att sätta mig framför datorn. Bloggning har dock skett via telefonen kontinuerligt även om det inte lagts upp tidigare. Om några timmar åker Hebbe och jag med hundar till Ungern! Onsdag blev en tur till Gustur för ridning lilla ridvägen med Choice.Hysteriskt med flygfän gjorde ridturen till en mindre trevlig upplevelse.

Efter stallet skyndade jag hem till Hebbes mamma för att se Byggslaget påtv över middag. Lazy surade över att behöva vara där.På torsdagkväll hämtade jag bilen som varit på kontroll hos bilmeck införresan med felfritt resultat och åkte sedan ut till Arninge för seriössimning. Chenin fick simma 4,5 min, 5,5 min och 4,5 min.

Jag började första semesterdagen på fredagen med att åka med Chenin tillveterinären. Toffe på Södra djursjukhuset skulle göra en efterkontroll avChenins korsbandsoperation. Han var positiv och hoppfull, hon är litemindre stabil än hon var precis efter operationen men det var normalt. Honär mer stabil än hon var innan operationen. Dessutom hade hon inte ont närhan kollade stabiliteten. Hon var mer halt än vad hon borde vara mensamtidigt tyckte han att hon var lite mager, precis som även Carina med Azzie påpekade. Hon kunde gottväl gå upp ett kg så hon kunde bygga mer muskler. Han kunde inte avgöra omhennes hälta var mekanisk eller smärtsam. Chenin reagerade först på allhantering, även vid implantatet. Hon reagerade även på det friska benet.Sedan gick det över så förmodligen är hon bara rädd om sig och vet averfarenhet att det brukar göra ont. Vi diskuterade foder ochsmärtstillande. Nöjd efter veterinärbesöket åkte jag med hundarna tillGustur för ridning. Chenin fick glida runt lös och lycklig i stallet. Honignorerar stallhundarna (bc-tik och settertik) så det är skönt. När jag redut fick Choice följa med medan Chenin och Lazy väntade i omklädningsrummet.Choice är rolig att rida med. Efter stallet åkte jag och började packainför den långa resan. Jag började med hundsakerna och hann inte längre.Men mycket listor finns det nu. Jag ringde SVA och fick det glädjandebeskedet att Choice har antikroppar mot rabies. Bara att hämta flickornaspass nu!

På kvällen åkte vi till Gröna Lund. Hundarna skötte sig bra hemmaoch Choice, valpen som tuggar sönder allt, hade inte rört någonting. Vi var13 pers på Grönan som körde femkamp. Just som jag bestämt mig för att jagvågar åka Insane så stängde de attraktionen. Jaja är man fegis så är man.Efter mycket få antal timmar sömn åkte vi på lördagen på rasmästerskap iEskilstuna. Ingrid skulle tävla Benz i elitrapport och jag skulle varamottagare. Efter skick från station B till station A tog jag emot en blodigBenz med delvis delad tunga. Stackarn hade förmodligen bitit sig i tunganpå vägen. Jag försökte få bort så mycket som möjligt av blodbadet innanskick till station C. Benz ville dock inte riktigt iväg. Han verkade intetaggad. Så där var tävlingen slut för vår del.

Hunddagiset är sommarstängt nu. Chenin och Choice är med på jobbet. Underbara snälla hundar! De ligger utslagna och sover eller gnager lite på ben. På lunchen gick vi till en uteservering med en kollega och åt. Chenin och Choice låg snällt precis brevid varandra och tittade inte ens upp på alla människor som passerade framför nosen. Inte heller folk som stannade och kollade extra eller hundar som gick förbi medförde någon reaktion. Paul sa att hundarna var sjukt väldisciplinerade. 🙂 Vet inte riktigt hur han menade men stolt blev jag i alla fall. Efteråt gick vi till Kungsträdgården, Chenin fortsatte spela lydig och drog inte ens i kopplet.

Igår var det dock en annan visa. Jag passar Gustur hela veckan (utöver Lazy då förstås) så vi är en del i stallet. Igår var kusinen med och hennes dansk-svenska gårdshundshane. Vi skulle ta en promenad med hästen och hundarna. Det slutade ungefär med att jag tog Chenin och kusinen resten. Jag var mindre stolt över Chenin just då. Kusinen föreslog kontakt med schäfer-Fredrik (på tv). Jag avböjde utan vidare förklaring. La sedan till att det bara är ett problem om man själv tycker det. Chenin är taggad, vad ska man säga?! Det blev nästan midnatt innan vi var hemma. Kusinen blev kvar över natten. Det fördes mycket hunddagis-diskussioner. Lilla terriern går på dagis där han blir mindre väl omhändertagen; han blir slagen, sitter i bur, får inga promenader – bara vara ”på gården” (dock lös med övriga hundar i 4 timmar), dagisfröken är sällan där vid hämtning och lämning, ägarna blir utskällda som om de vore värsta byrackorna om de gör fel (för Seinfeldt-fans, läs: Soupnazi). Det låter som en psykopat! Kusinen fick följa med och kolla på Chenin och Choice dagis. Hon var mycket imponerad. Tyvärr bor vi alldeles för långt ifrån varandra. Kusinen verkar rädd för dagisfröken och rädd för att förlora sin plats. En övertalningskampanj pågår…

Gårdagskvällen var annars trevlig, mycket vistelse på balkongen. Alla hundarna gick bra ihop, Chenin imponerade stort.

Allt är lugnt med tjejerna! Chenin fick en vilodag igår kväll vilket gjorde henne uttråkad men förmodligen gjorde det henne gott också. Hon verkar ok igen, bra verkar hon ju aldrig bli… Det är som en bergodalbana. Tjejerna emellan är, och har hela tiden varit, precis som vanligt. Båda var med till stallet igår, vilket i stort sett var all aktivering Chenin fick. Choice följde med ut på tur, ca 40 min, varav 10 min i början och slutet i koppel. Choice försökte emellanåt valla (eller nåt) Gustur, sprang framför och försökte stoppa med lekfulla skall. Inte ett dugg roligt tyckte jag som satt på. Chenin fick stanna i omklädningsrummet med ett märgben. När märgbenet var slut klagade hon tydligen så de andra hästägarna satte ut henne med dem i stallet. Tro på sjutton att hon sitter helt lugnt och stilla när inte jag är med då. Så fort jag glider runt i stallet så knorras det över att behöva sitta uppbunden.

Jag har börjat cykla till jobbet. Bidragande orsaker till det är varmt väder, en delvis avstängd tunnelbanelinje som därför kräver byte och pappas elcykel förstås. Igår tog elen slut, redan halvvägs till jobbet. Det var mindre kul men varje cykeltag verkar ge lite energi så även om det inte gick lika snabbt som det brukar så var det ok, fram till dess att en sladd ramla ur utan att jag märkte det och jag förmodade att elen var totalslut. Jag släpade mig fram hårt cyklandes på pedalerna innan jag såg sladden. Puh! Svettigt värre och en tur på 50 min. Idag var den fulladdad igen och jag svischade fram till jobbet. Hur kul som helst!

Imorgon ska Choice ta blodprov. Jag är lite nervös, måtte det bara gå igenom nu. Jag vill verkligen inte behöva lämna henne hemma när vi åker till Ungern om mindre än 2 veckor.