Idag blev det ett spår här utanför. Det är kul när man hållit på och spåra så länge och mycket att man kan lägga spår nästan varsom. Ovana hundar är man så mån om att bygga upp ett stort spårsjälvförtroende, men med Chenin klurar jag mycket på hur jag kan göra svårigheter. Idag började spåret på en lekplats, gick upp över en blåsig kulle, över en asfalterad gångväg, genom snår och skog med en del vinklar och berg i, sedan över gångvägen på annat ställe och avslutningsvis upp över en gräsmatta på baksidan av ett bostadshus med spetsvinkel. Jocke kom över och följde med oss. Chenin hade svårt vid det ställe där det blåste, hon pendlade mycket men löste det väldigt bra. Inne i skogen stötte vi på en hare, som lyckades springa framför oss intill spåret typiskt nog. Det gjorde förstås Chenin okoncentrerad, men då är jag så tacksam över att ha Chenin, som är så hård att jag kan kräva att hon ska spåra och inte syssla med annat. Varje gång hon tittade upp sa jag till henne att spåra och då gjorde hon det. Det är roligt att se henne. Å ena sidan är hon galen över att det är en hare i närheten samtidigt kan hon samla sig och fortsätta spåra, dock i viss iver. Jocke och jag promenerade sedan runt Lötsjön innan jag åkte iväg med Lisa och Nora för att kolla på valpar hos Marianne och Gunnar, Crofter Holding’s. Valparna var verkligen jättemysiga, riktiga små busfrön. Ena stunden var det en som var värst, i nästa var det någon annan. Jämn, fin och svart kull!

Vill avslutningsvis gratulera Mikko och Tim som idag genomgick mentaltestet. Med godkänt resultat och 333 poäng blev Tim Korad.

I söndags meddelade Anna att hon kommit tillbaka till Stockholm. Ingen tid att spilla, så fort hon sovit någon timma åkte vi ut i skogen för att lägga spår. Det var en riktigt riktigt kall dag så det gällde att röra sig så att man inte frös fast. Vi parkerade bortot grusgropen, längst bort vid järnvägen. Chenin fick ett spår av Anna och det löste hon bra, om än något disträ. Hon gick av i två vinklar och fick jobba sig tillbaka. Även jag var lite disträ och gick och småsnackade med Anna. På kvällen kollade Hebbe och jag på två filmer eftersom det var omöjligt att somna, Queen Elisabeth och The black book. Jag gillade nog den senare bäst, obehaglig men känslostark. Queen Elisabeth var bara vacker.

I måndags fick Chenin vara med mamma och förbereda inför kvällens kalas. Vi firade mammas födelsedag med släkten och det var väldigt trevligt. 11 personer och 6 barn i olika åldrar så det var rätt fullt. Chenin och jag tog en kall härlig promenad i Solna men fyrverkerierna ljudar fortfarande så Lazy går endast på dagtid. På kvällen satt Hebbe och jag och planerade roliga lekar inför stundande fest den 24:e.

Igår vaknade jag till en höglöpande Chenin. Först dröjde hon med att äta upp frukosten, sedan ylade hon i bilen för varje hund vi passerade. Jag hade dagen innan uppmanat Nora, Anna, Malin och Cicci via sms att vi ska ha en gemensam spårvinterdag. Alla hade, i för sig godtagbara men ändå, ursäkter att inte spåra. Jag fick med Jocke ut i skogen istället. Vi provade ett ställe vid infarten till Skanska i Solna, precis i höjd med Solna vandrarhem. Vi la varsitt spår och tog en promenad innan jag fick ett infall och vi åkte till Gustur med ett äpple. Mysiga mysiga häst.  Chenin stod utanför hagen med Jocke och godis och det gick över förväntan bra. Spåren gick också prima. En viss störning blev det när två flat sprang och lekte i spåret framför oss, men så fort de fått koppel på jobbade hon kanon. Höglöpet gör att tempot är bättre. Hon går nästan som en normal hund i spåret nu. Jag gjorde en fint och korsade en väg, över en äng och varvade sedan vandrarhemmet för att sedan korsa en väg igen och gå ut i skogen. Chenin tyckte det var skoj.

Idag har varit en jobbig dag. Jag kom lite sent in för mitt telefonmöte, bara för att träffas av ett totalt strömavbrott i 1,5 timme på kontoret. Jag hann inte göra klart det jag skulle till lunch utan var tvungen att ta med dator och material hem för att jobba klart under kvällen. Chenin var hemma med Hebbe och jag kom hem efter lunch för att åka med Chenin till sjukgymnasten. Chenin är lite halt på vänster bak. Hon reagerar över knät när jag masserar också. Bara knappt, men tillräckligt. Jag är ledsen på kvällarna för det här rätt ofta. Jag blev också ledsen hos sjukgymnasten för vi pratade operation på Södra djursjukhuset. Jag fick en tid där och kommer nu alltså bli tvungen att sätta in ett fjärde djursjukhus i Chenins sjukdomsbild, se till att hennes journaler skickas dit m m. Chenin flirtade med en softis och ropade ylande efter en stor rottis när hon såg honom genom rutan. Fyra dagar om året kan man få ha lite kul särskilt som man är en bitch resterande tid. Jag blev också bjuden på en simning pga diverse missförstånd, men inte idag för någon hund hade bajsat i poolen. Efteråt åkte jag med bilen på besiktning. Den gick inte igenom eftersom han jag köpte den av för ett år sedan lyckats dra sönder handtaget på ena dörren när han skulle lasta in vinterdäcken så den går inte att öppna. I övrigt såg allt bra ut. På kvällen fick Chenin ett ben medan jag gjorde klart jobbet. Jag ställde nästan in promenaden med Cecilia och Miller innan jag insåg att Chenin behöver ut i vilket fall. När Cecilia kom vid halv åtta blev jag precis klar. Promenad runt Lötsjön tillsammans. Chenin svor illa åt kastrerade Miller när jag öppnade dörren. Innan vi skildes åt var det dock parningsceremoni blandat med att Miller inte fick tro att han är något.

Idag fick jag sällskap av Nora och Marcus till stallet. Det känns otroligt lyxigt att ha sällskap till stallet varje dag, även om det såklart är övergående. Gustur stod längst bort i hagen men var inga problem att få in. Vi tog samma ridtur som sist men började med en promenad tillsammans med Nora och hundarna. Chenin är ju inte helt okomplicerad när jag sitter upp så jag väntade med det till Nora vänt tillbaka med hundarna. Idag var Gustur pigg som sjutton igen. I slutet av turen fick vi syn på en annan islandshäst. Vi red ikapp och hon meddelade att hon skulle tölta. Det tände Gustur på alla fyra och han drog som en avlöning. Jag sa argt till honom och då lugnade han ner sig lite och jag återfick kontrollen. Han är en liten buse ibland minsann, men väldigt söt ändå. Idag fick han stå inne efter ridturen.

På väg till stallet hade Nora och jag lagt varsitt spår till hundarna som jag nästan hade glömt. Spåren låg nog 3 timmar. Marcus hade fått ett öglespår och spårade bra, men hade svårt i öglan och passade på att kissa lite. Chenin spårade bra speciellt noggrann på ställen där Nora gått lite krokigt. Hon hade dock svårt i sista vinkeln där hon gång på gång gick rätt men gång på gång återvände bekymrat med en min som sa att Nora måste flugit därifrån. Efter lång väntan sa jag helt enkelt att det går där och så bar vi av igen, rakt över slutet, typiskt nog. Jag tog tillbaka och gjorde om då hittade hon toarullen.

På kvällen fick Chenin vara hemma med Hebbe medan jag mötte upp gamla gymnasiekompisarna Michaela, Sophie, Anna och Cicci på Gusto (som jag envist lyckades kalla Gustur utan att förstå varför). Där intogs god middag till något slö service, men till desto bättre sällskap. Vi pratade om ditt och datt innan vi fortsatte till och avslutade på Green strax efter 23.

Äntligen fick vi till ett besök hos Ingrid och Benz. Både Ingrid och jag har haft så mycket annat och dessutom aldrig lyckats synka varandra. Men idag gjorde Ingrid avkall på julstädning, julklappsinköp, julbakning m m för att spåra lite med Chenin och mig i Halls fina skogar. Det var verkligen mysigt att ses igen och Benz var lika trevlig som förra gången jag såg honom. Chenin blängde förstås riktigt surt på den blå. Du bor inte här ville hon argt påpeka men så tittade hon på Ingrid och log med hela ansiktet. Hon skulle nog gärna flytta in hos Ingrid, om inte det vore för den blå.

Vi tog hundarna på en sväng och då löstes många spänningar upp. Benz var varken berörd eller intresserad, men Chenin var förstås både nyfiken och småsur. Inte blev det heller bättre av att Chenin började löpa och var tvungen att vakta sitt kiss. Kastrerade duktiga Benz kissade över och så var det mer med det. Spåren gick finfint. Ingrid hade lagt ett kort spår till Chenin med störning i form av andra fotgängare samt terrängbyte. Chenin missade först 20 korvbitar (för Ingrid är lite mer generös med sitt godisval än Chenins tråkiga matte) och spårade med anledning av det väldigt snabbt (Dalton borde varit med bakom och ätit gott). Jag är ändå nöjd med själva spårningen, hon spårade fint och analyserade verkligen vad som var spårkärnan. Slutet låg på äng och det missade hon dock. Vi kom upp på vägen och jag berömde och gav godis innan vi gick tillbaka till dikesövergången och släppte på igen. Då hittade hon slutet. Nu när det snart är jul fick Chenin burkmat som spårslut och ögonen var stora som globar! Benz fick ett långt spår som jag lagt och han spårade suveränt och plockade pinnar på löpande band!

Annars märks det att Chenin ska börja löpa. Hon tyckte gallrena i bilen, som ligger kvar sedan gårdagen när jag hämtade dem hos Lisa, var lite otäcka. Men inte på det vanliga viset utan mer på det viset att hon ville ta chansen och sitta i mitt knä medan jag körde. Jag erkänner, det hände när hon var liten och det glömmer hon aldrig. Hon får givetvis inte göra det längre. Vi prioriterar säkerheten. Dessutom fick sig Ingrid stakars hundvakt en rejäl utskällning när hon klev in, i Chenins tycke oanmäld, hemma hos Ingrid. Typiskt löpfasoner, hon vaktar ju i stort sett aldrig mot människor annars.

Väl hemma städade Hebbe och jag ordentligt i lägenheten. Sedan åt vi god middag bestående av potatis, sill, ägg, lax och champinjoner. Efter maten fick vi ett infall och gick ner till förvaltaren (vår hyresvärd) och tittade på tapeter, köksluckor, golv, fläkt, säkerhetsdörr m m tillval till lägenheten. Hebbe ska tapetsera om i vardagsrummet till varje pris så det lär väl bli så. Förvaltarpersonalen var väldigt trevliga och vi fick uppassning av två personer, Chenin var givetvis väldigt välkommen i deras lokaler.

Inga bilder. Kameran frös och ville inte lämna bilen trots att jag bönade och bad 🙂

Kissen är kvar. Han mådde dåligt i torsdags men efter lite tid repade han sig väl. I lördags var jag förbi och ingick i projekt klippa, tvätta, kloklippa Kisse tillsammans med mamma. Mormor och Chenin försökte också vara till någon slags hjälp. Innan kloklippningen blev Chenin utlåst från köket för säkerhets skull. När Kissen fräser och fäktar åt alla håll vill jag inte ha en liten snärta som assisterar. Mormor är inte lika lätt att göra samma sak med 🙂 Katter har nio liv eller vad säger man?

På mässan köpte jag en fin ny ljusblå spårlina eftersom den jag har är en tråkig gröngul som jag haft i snart 15 år. För ett par år sedan hade jag en grön fin spårlina, men eftersom den varit puts väck i flera år var det äntligen dags för ett nyköp. Tror ni inte på sjutton att den gröna spårlinan kommer fram då? Efter så många år och så mycket letande! Det var när jag letade ridutrustning på vinden igår som jag hittade en konstig påse. I den låg grön fin lina, tjänstetecken som Chenin växt ur och massa hundkex. Så nu har jag två tjänstetecken, ett alldeles för stort och ett något för litet. Det som passar dröjer väl ytterligare år innan det kommer fram. Märkligt att saker alltid har en förmåga att försvinna. Köper jag ett nytt tjänstetecken så kommer det som passar säkert fram fortare än kvickt.

I fredags var vi på julfest med jobbet på Munchenbryggeriet. 660 personer var där och maten var finfin. Jag tog det rätt lugnt med alkoholen till skillnad från vissa andra. Ändå lyckades jag på något vis förlora min plånbok. Idag ringde dock en okänd tjej från kontoret som inte mindes så mycket från kvällen men som hade hittat min plånbok i hennes handväska. Märkligt mysterium, men väldigt roligt. Största delen av kvällen spenderades på dansgolvet. Efter säkert tre timmars dansande var munnen uttorkad och fötterna ömma. Min chef studsade för övrigt runt som en studsboll på dansgolvet, hon påminde mig om en streckgubbe på Hebbes Iphone som dansar helt galen till musik. I ett svagt ögonblick blev jag inbjuden på hennes 40 års fest på Uppsala slott i februari. På vår avdelning finns det inte så många nya, men vi har en kille som började för två veckor sedan. Han påminner om Carl Philip och kallas därför prinsen. Killen var inte direkt nykter i fredags utan somnade på en stol, ett antal gånger. Lite pinsamt för honom, särskilt som vissa gruppchefer trodde att han skulle få problem på måndag. Men nejdå, de känner inte hans chef, han var bara stolt över honom. Det finns värre saker man kan göra.

På lördagen åkte Anna och jag med hundarna och spåra. Chenin hade vilt i spåret men valde duktigt spåret. Däremot gick hon galet i spåret pga viltet, vilket förstås gjorde opedagogiska mig rasande. Hon är verkligen duktig som väljer rätt men hon blir lätt okoncentrerad och totalt ohållbar. Jag höll på att slå halvt ihjäl mig. Nåja vi tog oss igenom och hon gjorde ett strålande jobb med spårningen på en grusväg. Ibland titt ut i skogen efter vilt, men för övrigt fin låg näsa. Docs spårande påminde lite om Chenins och Dalton såg jag inte eftersom jag låg gömd. Det gick dock undan och han villade bort sig lite på slutet, men fokuserade om och blev lycklig över att se mig på slutet, eller i alla fall över vad jag hade att bjuda på.

Idag har Chenin och jag varit i stallet hela dagen. Vi har gått igenom rutiner för islandshästen Gustur och jag har ridit. Gustur är härlig att rida även om han kan vara lite tittig och känslig i skritten. Chenin var lite vild och galen – inte alls så exemplarisk som jag är van vid att hon är. Hon fick promenera med en annan person och blev galet taggad när hon mötte upp oss med hästarna och det gick upp för henne att jag satt på. Det var bara till att kliva av. Efter det skällde hon pga situationen länge. Sen morrade hon åt settertik i stallet, skällde på stallkatten, skällde på kalvarna och stressade runt som ett ånglok i stallet till en början. Jag ville bara stoppa huvudet i sanden. Det enda hon gjorde bra var att hon var lyhörd för mig, höll sig nära mig i stallet, snäll mot barnen och gullig mot schnauzerherre. En plus och minuslista alltså. Dessutom charmade hon med vantlek. Jag är helt övertygad om att det kommer gå strålande nästa gång. Det brukar inte vara några problem, men starten blev lite knasig för henne idag.