Chenin lämnades in för att operera knät idag. Jag mådde förstås riktigt dåligt. Jag försökte in i det sista hålla tårarna tillbaka men förgäves. Hon verkar dock tycka veterinären Toffe är rätt mysig. När han lyssnade på henne innan operationen var hon lite mysig med honom. Enligt uppgift sökte hon upp honom strax innan sedering och ställde in sig hos honom. Det var ju han som lånade henne av matte, bäst att hålla sig väl med honom. Usch, man blir alldeles tom av att lämna dem sådär. Hursomhelst har de precis ringt och sagt att allt gått bra. Hon hade inte mycket inflammation i knäet. Menisken var ärrbildad men det är helt normalt efter att en del tagits bort. Hon hade lite pålagringar som väntat. Chenin var tydligen jättelugn inne i sin box, låg ner och vilade (vilket är mycket mindre än vad hon gör hemma nuförtiden). Så de behövde inte ge henne speciellt mycket lugnande. Efter önskemål från mig hade de gett henne lugnande i nacken/huvudet och inte i muskeln. Chenin största fara borde numera inte vara att få en spruta i muskeln utan att behöva simma hos veterinären 🙂

Choice och jag har under tiden varit i stallet med Gustur. Choice fick följa med ut på tur. Hon gick lite brevid hästen med mig, brevid hästen utan mig, satt i min famn när jag gick och satt i min famn när jag red. Vi hade kul och hon var riktigt duktig. Jag satte upp henne på hästen och där väntade hon till jag kom upp också. Bärsele borde jag dock haft. Gustur verkade så chockad över hundprylen att han till och med var lätt att komma upp på.

Choice följde sedan med till jobbet. Attans om hon inte ska sova efter denna långa förmiddag. Hon slocknade som en stock på tunnelbanan och jag fick väcka henne vid centralen för att hon skulle komma med av. Hon har varit rätt lugn på jobbet, men emellanåt är det skall och bita i allt som finns.