Så var ännu en helg förbi fylld med vallning. Kursen i Skinnskatteberg levde upp till mina höga förväntningar. Peter Nilsson är en instruktör som faller mig väl i smaken, och förmodligen många andra också. Jag lär mig alltid någonting nytt samtidigt som han får mig att känna att både Choice och jag utvecklas. Helt enkelt får man en bra känsla både när man kör och i efterhand. Misstagen åtgärdas och förklaringarna är logiska och enkla. Dessutom fungerar i stort sett alltid råden och får man bara själv till det så når man det resultat man ville. Jag är grymt nöjd med kursen. Till råga på det hade vi fint höstväder, så fint att man till och med uppskattar hösten och alla färger. Sällskapet var det inget fel på heller, Blomman och Paula körde med sina duktiga syskon från Blommans uppfödning, Ingrid körde med moster Linn från Windedos, Micke körde med brorsan Ramsey och Inger med Kanel. En kul grupp att lära känna och som utvecklades massor under helgen. Innan vi började pratade Peter om förhållandet mellan drift och press och att det var viktigt att vi slutade övervaka hundarna för att istället öppna upp, lita på att hunden gör rätt och säga till om det blir fel.

Vi körde sedan ett kort pass själva för att visa var vi är ungefär. Det passet kändes förstås mindre bra och väldigt tafatt, men Peter såg fint samarbete och många fina detaljer men påpekade att jag behövde jobba med mina rörelser och med flankeringar. Därefter blev det ett längre pass med goda råd från Peter. Efter lunch fick vi köra ett pass själva och träna på det Peter sagt och sedan köra ett pass med större flock på stor yta för att få träning i att gå rakt. Avslutningsvis på lördagen körde vi ett kort pass själva för att se var vi är. Några av de saker vi pratade om var följande:

• Jag rör mig för mycket i cirklar. Jag låter henne aldrig komma i balans utan viker av för att inte fåren ska gå förbi mig. Detta leder till ett evigt cirkulerande där hon kämpar för att få balans när jag  istället borde lägga henne vid rätt ställe och gå rakt långa sträckor. Mina snabba vändningar bidrar dessutom till att hon kommer närmare och närmare djuren för att hinna med. Jag måste gå lugnt och rakt.
• Jag ska inte köra höger och vänster förrän hon kan flankeringar.
• När det blir fel, gör om och gör rätt.
• Börja med att lägga henne i balans och hjälpa henne att få ut avståndet till fåren innan jag ställer krav på att hon håller avståndet själv.
• Vid hämten; prova låta henne fundera själv, om det inte går, ropa tillbaka och skicka om, backa backa hela tiden och rör på mig.
• Inget mer fållarbete på ett tag. Vi behöver jobba sträckor och attityd på större ytor.

Efter en trevlig kväll i undermålig stuga på Liens camping i Riddarhyttan med plats för 6 sängplatser i samma rum var vi tillbaka i Lerkulan på söndagen. Vi hann med många långa pass där Choice och jag började med att träna i stor hage på att gå långa sträckor, sedan ett teknikpass i mindre hage med fokus på flankeringar. Innan lunch fick vi själva öva på att gå bana med grindar, trånga passager, förbi hinkar och in i fålla. Efter lunch gick vi samma bana med Peters ögon på oss. Avslutningsvis körde vi ett teknikpass i mindre hage med återigen fokus på flankeringar. Det kändes som att det lossnade för oss med flankeringarna. Jag måste tänka på följande med Choice:

• Ha henne stående
• Stå nära fåren själv
• Inte låta henne ta ett steg framåt
• Dua om hon snävar in för tidigt

Choice förstod det där rätt snabbt och fick mer och mer fart när hon förstos vad hon fick göra. Jag är så himla nöjd med Choice, Peter, platsen, anordnandet (tack Gunnar!), de andra deltagarna. Ja, det var helt enkelt kul och värdefullt. Kursen, som anordnades av SASK, var konstigt nog inte full men det gjorde den ännu bättre eftersom vi sex som deltog hann med så mycket mer.