Chenin.se

Efter morgonpromenad berikad med utskällning av en kärring (rent ut sagt) för att hundarna gick på gatan, lämnade vi svalt hus i Nagykörös för varm lägenhet i Budapest. Nora hade beordrat oss visit i hennes hus, dvs på andra sidan Budapest. Men vi gör ingen besviken. Choice lekte med Pompom, ett stycke muditik, medan Chenin tittade surt även på Marcus. Hon tycker bara inte om honom längre. En kastrerad Marcus duger inte, trots höglöp. Hon har ungefär samma förhållande till Mackan som till Dalton. Hon är helt enkelt väldigt osäker på var hon har dem och gillar dem därför bara inte, trots att hon känner dem väl. Vi bjöds på svalkande vatten i de betungande 35 graderna. I Budapest gör varje grad skillnad pga smogen. På tillbakavägen stannade vi till hos veterinären, på rekommendation från Nora. Hon såg till att jag avmaskade hundarna och skrev in det i passen. Hon verkade inte vilja ha betalt alls men tog sedan 200 forint (ca 8 kr) för burkmaten som hundarna kalasat på. Dagen innan hade Nora varit där och fått Pompoms pass ifyllt och Marcus undersökt för 0 kr. Det är lite annorlunda jämfört med Sverige. Vi stannade sedan vid Nyugati för att besöka ett av Europas största köpcenter, West End. Hundar var dock inte välkomna så jag satt utanför och läste bok med hundarna medan Hebbe spenderade en timme där inne. I den lägenhet vi lånat är det inte direkt en hundmänniska som bor. Han sa att det var ok med hundarna men ville inte att de skulle göra behoven inne. Jag förklarade hur det fungerar med innehundar och berättade att Choice inte har kissat inne sedan hon var 4,5 månad. Tro på sjutton att Choice glider in och kissar på den finaste mattan! Chockartad jag konstaterar att hon förmodligen inte har hunnit kissa sedan vi var hos Nora. Min kompis, som äger lägenheten, är på andra sidan Atlanten som tur är och kiss är ju sterilt. Värst av allt är dock att höglöps-Chenin har mani på att kissa över Choice. Hon missar inte en gång. Inte heller denna gång. Vuxna hund! Jag skrek till när hon höll på att sätta sig och det var som att hon tänkte ”hoppsan” och gled därifrån. Chenin är inte alltid helt med i huvudet när hon höglöper. Blicken är väldigt frånvarande emellanåt, hon är i en helt annan värld. Dessutom är det svårt att få ner maten för tillfället även om hon klämmer i sig. Jag fick en känsla av att hon var lite frånvarande när hon försökte markera inomhus. Senare på kvällen blev hundarna kvar medan Hebbe och jag mötte upp Nora och Noemi på Morrisson 2. Det var ett himla häftigt ställe. Unikt i sitt slag. Klubben låg i en fastighet och det fanns tillgång till stora delar. Man kunde gå flera våningar upp och det fanns massa gångar och små utrymmen. Dessutom fanns det en innergård där det låg en bar m m. Karaoken var förpassad till ett rum längst ner och längst in. Vi sjöng väldigt väldigt mycket. Det var riktigt trevligt.

På torsdageftermiddag åkte vi iväg till lyxbadet Gellert för att lapa sol och hoppa i vågmaskinen. Sammanfattningsvis några härliga timmar där jag ännu en gång, och inte första, bara njöt av vår semester. När det är så varmt i luften kan till och med en badkruka som jag, som alltid tycker det är lite för kallt för att bada, ligga i vattnet i flera timmar. Jag skrattade i vågorna värre än ett barn. Väl hemma tog vi en promenad med hundarna till en närbelägen restaurant. Jag tog en laxpasta och middagen var under all kritik, dyr och inte speciellt god. Vi gästades också av getingar vilket gjorde min njutning mindre och en hel del passerande hundar som Chenin ropade efter. Förra året har jag för mig att maten var ganska god där men inte i år således. Vi tog sedan en sväng till Tesco för att inhandla det sista allra mest nödvändiga; vatten, paprikakrydda, vin m m. På kvällen var det varmt så in i, svårt att sova. Det gäller att duscha både hundar och oss kallt. Man kan ju fundera på hur hundar i Ungern klarar sig? Vi sov med dörren till farstun öppen eftersom det var svalare där. Våra bekanta äger hela fastigheten och övriga tre lägenheter är för tillfället tomma så det gick lika bra.

På fredagmorgon bar det iväg mot Slovenien. När vi kommit över till Buda-sidan i köer passerar vi en Citadella-skylt. Vi får ett infall och åker upp till Citadellan. Vi parkerar olagligt, tar med hundarna ut och njuter av utsikten. Uppe på bergets topp är det väldigt varmt. Trots några få minuters visit lägger sig hundarna i skuggan. Hundarna var inget fan av Citadellan. En timme senare hamnade vi i Siofok, Balaton, och det var hundarnas drömplats. Vi hoppade alla i det turkosa vattnet. Sanden var så mjuk att den försvann under fötterna på en. Man är inte riktigt van vid det, första gången kändes det som kvicksand så jag skrek till. Vattnet var väldigt varmt, precis lagom så att man inte tvekar att doppa sig direkt. Sedan låg vi där i länge innan vi åkte vidare för mat på hederliga McDonalds (fantasin skenar…).

Efter diverse stopp och sång, skratt, lekar och filmning av en övertrött Camilla till chaufför i bilen, hamnade vi i Ljubljana, Sloveniens huvudstad. Våra förväntningar var väldigt låga, vi ville egentligen mest passera obemärkta. Vad förvånade vi blev när det visade sig vara riktigt trevligt. Vi tog in på ett mysigt hotell nära stadens park. Stadens park som för övrigt består mest av lösspringande hundar. Det är galet vad folk låter sina hundar löpa amok här. Det går enbart bra eftersom Chenin vill sätta på alla hanar som kommer susandes. Vi åt middag nere i hotellets restaurant. Tjejerna är gulliga utom när Chenin får syn på lämplig hanhundskandidat. En av gästerna hade två malteshanar som sprang runt vind för våg i hela uteserveringen lösa. Det tog väl gossarna maximalt två sekunder att hitta oss. Chenin bestämde sig för att den 5 år gamla hanen var hennes favorit och gjorde allt för att att han skulle nå upp, förjäves. Choice fann den andra, knappt 1 år gamla, för bus. Varsin kavaljer, kan det bli enklare? Stök och bök innan ägarna äntligen tog malteserna under armen och gick vidare, för koppel hade de aldrig hört talas om verkade det. Jag åt en jättegod tonfisksallad och Hebbe en rumpstek utan tillbehör (pga missförstånd och sedan var köket stängt). Vi pratade webb och aussieklubben i synnerhet innan vi myggätna gick upp. I Ungern har man sedan 10 år tillbaka ungefär sprayat mot mygg i hela landet så vi brukar inte känna av dessa. I år var man bestämt att det inte ska göras (pga något med grodorna) så vi har fler myggbett än någonsin. Så fort solen gått ner på kvällen är det bara att förpassa sig in.

Nu är det lördagmorgon, med blixt och dunder, och vi åker vidare till Venedig, men först stannar vi till i Triest för lunch och kanske lite bad. Det borde vara Chenins sista höglöpsdag och det innebär att hon ikväll kommer vara grinig på andra hundar.  Vi valde rätt dag för Ljubljana helt enkelt och vi håller tummarna för att resten av resan avlöper utan incidenter. Hanhundarna kommer nog inte fatta bättre.

Med hjälp från GPS:en bestämde vi oss för att göra ett försök att köra från Berlin till Ungern direkt. Egentligen krävdes ju bara att vi gick upp i tid. Efter promenad med hundarna, lång, god och mycket frukost på frukostbuffén samt packning bar det iväg först vid tiotiden. Enligt uppgift skulle vi ändå vara i Nagykörörs vid 19.00. Utan att ha hundarnas bästa i tankarna stannade vi ändå varannan timme för alltid var det något som skulle göras; tanka, äta, rasta, dricka osv. I Prag stannade vi för lunch mitt i stan. Bilen alldeles intill och hundarna liggandes brevid intog vi en god lunch. Hebbe tar 100 % ansvar för Choice när vi är alla fyra så det är lite skönt med avlastning. Lunchen i Prag var klart godkänd men notan slutade lite väl dyr. Drickan och min sallad stämde prismässigt med en lunch i Stockholm men Hebbes lunch gick på närmare 400 kr. Rocky-mistake av oss att inte förstå priserna. Lunchen höll dock på att bli ännu dyrare när polisen stod placerad vid min bil, inklusive bärgningsbil. Tydligen fick man inte stå innanför de blåa strecken. Trots att massa andra bilar gjorde det, var det min bil som de gick på. Dags att åka vidare helt enkelt. Slovakien, som enligt uppgift i Eurotrip ”could be a little bit depressing in winter”, imponerade stort med fina vägar. 45 minuter senare var vi på väg in i Ungern när vi blev stoppade av polis. Registreringsbeviset vet jag inte var det är så det var bekymmer nr 1. Sedan delades det ut böter för att vi saknade motorvägskort. Eftersom polisen kunde rumänska och kom bra överens med Hebbe halverades böterna till 50 euro. Vi kom fram till Nagykörös vid niotiden på kvällen. Stannade till hos Feldmajer där det bjöds på gott innan vi landade i huset hos mormor. Chenin inledde sin ungerska relation med mormor genom att slå henne på benet för att tigga klappar. Slaget resulterade i rivmärken längst hela benet och en förvirrad mormor som skrek högt. Typiskt! Chenin är i vanliga fall mormors favorit, hon älskar henne så mycket och grät närapå när Chenin skulle vara borta och valpa i 10 veckor. Att Choice några dagar senare hopppade upp och gav mormor en puss gjorde ju inte saken bättre. Mormor retar sig på att det är två. Hon vet inte längre vem som är vem och inleder därför pedagogiskt varje morgon med att skrika nej. Samtidigt som hon bryr sig massa om att hundarna ska få vara inne och få mycket mat.

Efter en god natts sömn introducerades hundarna för kvarteren. Största rädslan är att det ska komma fram någon lös hund. Det gäller bara att hoppas på att det är en hane som känner att Chenin löper. Eftermiddagen ägnade Hebbe och jag åt shopping innan vi tog med hundarna till Pizzerian i stan. I torsdags åkte vi till Kecskemet för bad ett par timmar. Hundarna får verkligen ensamhetsträning här, vilket dem inte får massor av hemma direkt. Överlag verkar hundarna trivas jättebra. Eget hus och liten trädgård. Än så länge har värdet legat runt 25 grader och det trivs hundarna bra i. Nästa vecka blir det dock runt 35 grader vilket kommer vara ett helvete både för människor och hundar. Så länge vi bor i Nagykörös har hundarna det svalt i stenhuset men i lägenheten i Budapest kan det verkligen vara stekhett. Igår fredag gick vi på marknaden på morgonen. Hundarna gjorde stor succe och bjöds på diverse godsaker, aprikoser och gurka samt all annan skit de stoppar i sig på varje pormenad. På eftermiddagen tog Hebbe och jag en tur till Kecskemet för lite shopping. Jag hittade två par finskor som jag är helnöjd med och massa andra saker. Hebbes och mitt rum är nu överfullt med kläder.