Chenin.se

Ända sedan vi lämnade Slovenien gick allt utför. Eller nästan i alla fall. Vi rullade snart över gränsen till Italien och in i Triest. En pittoresk liten söt stad belägen precis vid medelhavet. Hebbe köpte en Iphone av senaste modell a la 3GS. Därmed hade vi tre Iphone av olika modeller i bilen. Efter att ha besökt kajen bestämde vi oss för att lite bad var på sin plats. Filten lades ut på några stenplattor medan vi tog en gallertrappa ner till det turkosa vattnet. Kallt, salt och vågor. Huden sved när man kom upp. Hundarna simmade lite men kisade efteråt med ögonen. Vi sköt upp lunchen till senare. Ett oklokt val när man är på färd genom Europa eftersom blodsockret snabbt går ner.

I Italien visade det sig snart finnas vägtullar till motorvägen som vi inte var helt överens med. Först fastnade jag med foten i väggtullen eftersom jag med foten på kopplingen sträckte mig efter en infartsbiljett. Det resulterade i en lång reva längst med stortån och en hel del blod. Inte heller av väggtullen gick speciellt bra. Vi försökte betala vad som stod på skärmen men fick en del pengar tillbaka medan maskinen spottade ut oläsbara kvitton. När bommen öppnades körde vi igenom vilket snabbt resulterade i punktering. När man monterat bilgrindar är det lite bökigt med punktering kunde vi snabbt konstatera. Allt går bara man vill dock. Efter lite meck hamnade vi till slut på Venezia camping village och installerade oss i vår Bungalow (som vi reserverat men som de först inte kunde hitta bland en fullbokad helg). Hungrig som vargar bänkade vi oss i serveringen, bara för att få beskedet att mat inte serverades förrän en timme senare.  Hungriga och trötta satt vi av tiden, oförmögna till att orka göra annat.

En ny dag på söndagen som bara kunde bli bättre. Efter en undermålig frukost tog vi oss till Venedig med en överfull buss. Hundarna åkte med av bara farten. I Venedig var det varmt och överfullt av turister. Vi letade efter bankomat och sedan biljetter till Vaporetto. Hebbe hade en åsikt om att hundarna borde lämnas hemma. Motvilligt kunde jag hålla med. Efter svalkning i Grand Canal tog hundarna och jag därför bussen tillbaka till Bungalowen där de spenderade några timmar av eftermiddagen själva, snällt separerade med en resväska. Hebbe och jag tog sedan en dyr taxibåt (80 Euro) till San Marco-platsen och promenerade därifrån tillbaka genom Venedigs smågator. Fin lunch på vägen precis invid Grand Canal och slutligen 5 minutersbussen tillbaka till Bungalowen. På kvällen tog vi med hundarna tillbaka till Venedig, efter en sur busschaufför som gapade om munkorg på hundarna i en tom buss och medpassagerare som försvarade oss. Väl där avnjöt vi den romantiska sidan av Venedig by night på en restaurant vid en bakgata med kanalutsikt.

Ungefär vid denna tidpunkt började Chenin rida lite smått på Choice. Hennes höglöp var över och det borde därför bero på efterlöpshormoner. På måndagmorgon fick vi punkteringen lagad, för ynka 170 Euro! Vid lunchtid kom vi iväg och vid middagstid infann vi oss hos Hebbes gamla fotbollskompis och dennes flickvän, som varit vänliga nog att bjuda in oss. De beskrev hur väluppfostrade alla hundar var i Tyskland och jag kände att mina två svart-vita var allt annat än det. Allt Chenin ville göra var att sätta på Choice. Tillsammans åkte vi alla in till Löwenbräus Biergarten i centrala München. Där sov hundarna tungt timme efter timme medan vi åt tysk mat och drack god öl. Så god att vi inte kunde motstå att dagen efter köpa med två backar Löwenbräu Helles och lite extra av andra sorter. Öl är stort i Tyskland. Det finns många bryggerier och det är stor konkurrans mellan dem. På väg hem efter en trevlig kväll fick vi lite rundvisning av München. Det märktes tydligt att de trivdes ypperligt i staden och av det vi hann se var det en väldigt trevlig stad, bäst beskriven som en förvuxen by. En trevlig överraskning helt klart.

På tisdagmorgon bar det av mot Rostock. Med 12 timmar till godo så använde vi samtliga. Vi tog många korta stopp och två större som varade på över en timme för rastning och solning på olika rastplatser. Vi hann precis till båten i tid och innan midnatt sov vi gott i hytten. På båten hem blev jag på det klara med att även Choice börjat löpa. Därav anledningen till mörka bloddroppar hemma hos Hebbes vänner trots Chenins löpskydd. Därav anledningen till Chenins maniska ridande på Choice. Därav anledningen till blodiga lakan i hytten. Hebbe körde hem från Trelleborg vid 6 på morgonen. Jag låg i dvala brevid instoppad med en bil som var packad till bristningsgränsen. En back öl vid fötterna och hundar som knappt skymtades i backspegeln. Vi gjorde ett längre stopp i närheten av ett älgsafari i Markaryd för dopp i sjö. Hundarna simmade på och Choice fick vara lös i vattnet för första gången. Skönt att inse att hon faktiskt själv kunde vända tillbaka till stranden.

Vilken resa vi haft! och tänk vad Sverige är bra ändå!

Med hjälp från GPS:en bestämde vi oss för att göra ett försök att köra från Berlin till Ungern direkt. Egentligen krävdes ju bara att vi gick upp i tid. Efter promenad med hundarna, lång, god och mycket frukost på frukostbuffén samt packning bar det iväg först vid tiotiden. Enligt uppgift skulle vi ändå vara i Nagykörörs vid 19.00. Utan att ha hundarnas bästa i tankarna stannade vi ändå varannan timme för alltid var det något som skulle göras; tanka, äta, rasta, dricka osv. I Prag stannade vi för lunch mitt i stan. Bilen alldeles intill och hundarna liggandes brevid intog vi en god lunch. Hebbe tar 100 % ansvar för Choice när vi är alla fyra så det är lite skönt med avlastning. Lunchen i Prag var klart godkänd men notan slutade lite väl dyr. Drickan och min sallad stämde prismässigt med en lunch i Stockholm men Hebbes lunch gick på närmare 400 kr. Rocky-mistake av oss att inte förstå priserna. Lunchen höll dock på att bli ännu dyrare när polisen stod placerad vid min bil, inklusive bärgningsbil. Tydligen fick man inte stå innanför de blåa strecken. Trots att massa andra bilar gjorde det, var det min bil som de gick på. Dags att åka vidare helt enkelt. Slovakien, som enligt uppgift i Eurotrip ”could be a little bit depressing in winter”, imponerade stort med fina vägar. 45 minuter senare var vi på väg in i Ungern när vi blev stoppade av polis. Registreringsbeviset vet jag inte var det är så det var bekymmer nr 1. Sedan delades det ut böter för att vi saknade motorvägskort. Eftersom polisen kunde rumänska och kom bra överens med Hebbe halverades böterna till 50 euro. Vi kom fram till Nagykörös vid niotiden på kvällen. Stannade till hos Feldmajer där det bjöds på gott innan vi landade i huset hos mormor. Chenin inledde sin ungerska relation med mormor genom att slå henne på benet för att tigga klappar. Slaget resulterade i rivmärken längst hela benet och en förvirrad mormor som skrek högt. Typiskt! Chenin är i vanliga fall mormors favorit, hon älskar henne så mycket och grät närapå när Chenin skulle vara borta och valpa i 10 veckor. Att Choice några dagar senare hopppade upp och gav mormor en puss gjorde ju inte saken bättre. Mormor retar sig på att det är två. Hon vet inte längre vem som är vem och inleder därför pedagogiskt varje morgon med att skrika nej. Samtidigt som hon bryr sig massa om att hundarna ska få vara inne och få mycket mat.

Efter en god natts sömn introducerades hundarna för kvarteren. Största rädslan är att det ska komma fram någon lös hund. Det gäller bara att hoppas på att det är en hane som känner att Chenin löper. Eftermiddagen ägnade Hebbe och jag åt shopping innan vi tog med hundarna till Pizzerian i stan. I torsdags åkte vi till Kecskemet för bad ett par timmar. Hundarna får verkligen ensamhetsträning här, vilket dem inte får massor av hemma direkt. Överlag verkar hundarna trivas jättebra. Eget hus och liten trädgård. Än så länge har värdet legat runt 25 grader och det trivs hundarna bra i. Nästa vecka blir det dock runt 35 grader vilket kommer vara ett helvete både för människor och hundar. Så länge vi bor i Nagykörös har hundarna det svalt i stenhuset men i lägenheten i Budapest kan det verkligen vara stekhett. Igår fredag gick vi på marknaden på morgonen. Hundarna gjorde stor succe och bjöds på diverse godsaker, aprikoser och gurka samt all annan skit de stoppar i sig på varje pormenad. På eftermiddagen tog Hebbe och jag en tur till Kecskemet för lite shopping. Jag hittade två par finskor som jag är helnöjd med och massa andra saker. Hebbes och mitt rum är nu överfullt med kläder.