Chenin.se

Idag var en bra morgon. Jag går runt med ett leende på läpparna för Chenin kändes mycket bättre än vanligt imorse. Nu kanske det börjar släppa, stelheten på morgonen. Visserligen håller det bara i sig ett par sekunder men hjärtat stannar nästan när jag ser smärtan hos Chenin. Resten av tiden är hon överlycklig och sprallig men vad hjälper det? Nu har det gått mer än 8 veckor vilket är den tid Läkningen av benet tar så vi ser ljust på framtiden, eller i vart fall inte mörkt.

Det har varit spännande dagar i helgen. På fredagen fick vi besked om att vi vunnit budgivningen på lägenheten i Filmstaden i Solna. Den är förmodligen alldeles för dyr, inte för oss eftersom det bara är en tvåa, men per kvadratmeter. Hoppas att man någon gång får igen pengarna… Det är i alla fall dyraste fastigheten i dyraste området i Solna, men avgiften är relativt låg med tanke på att det är nyproduktion. I fredags kväll var vi och skrev på överlåtelseavtalet efter diskussioner med banken. Ett tips till folk som köper lägenhet är att inte säga upp sig precis innan köpet och starta eget. Även om Hebbe är konsult hos sin gamla arbetsgivare var banken skeptisk. Nu är lägenheten på bottenvåningen med egen uteplats i alla fall vår! Inflyttning är dock först 1 mars. Jag känner mig så otroligt nöjd med läget vi valt. Både Hebbe och jag är nöjda. Han gillar att bo centralt, där det händer och jag vill ha nära natur, parker, sjöarna, tunnelbanan och samtidigt inte känna mig instängd mellan andra hus. Nu kommer vi ha 200 meter till tunnelbanan (samma som dagens läge) utan att vi är instängda eftersom vi bor i kanten av Filmstaden vilket innebär att åt ena hållet har vi en park och åt andra hållet har vi innergården, samtidigt som vi bor nära sjöarna – Lötsjön och Råstasjön. Ett annat tips när man köper lägenhet är att titta på lägenheten innan man köper den. Jag missade visningen som var men efter att papprena var påskrivna fick jag en personlig visning. Det är egentligen inte mycket att säga om den, mer än att den är ganska lik vår nuvarande hyreslägenhet, men spegelvänd. Det blir nog bra i vilket fall och den kändes absolut som vår nu.

I lördags var vi hos Gunnar och Marianne och vallade på deras fina får i Oxelösund. Chenin fick vara hemma hos föräldrarna för annars hade det mest blivit bilen och det är ju mindre kul. Vi var sex ekipage som drillades av Gunnar; Anna och Doc, Sofie och Tristan, Florence och Milton, Linda och Modja samt Sofie och Jackson. En del hade kommit längre som Modja och Doc medan andra var helt gröna som lilla Jackson 6 månader. Choice fick två pass i fållan, varav ett med koppel och ett lös, samt två pass på fält. I koppel var hon fullkomligt knäpp, skäller på situationen för att hon vill jaga fåren, skäller på fåren för att de svarar upp, skäller på mig för att jag hindrar henne. Lös i fållan gick det bättre men absolut bäst går hon när hon får mer ytor. Då ser man hennes styrka. Jag är så imponerad över att hon alltid lyckas hålla fåren till mig, aldrig att hon tappar något eller att de springer iväg för henne. Inte förrän jag satt henne medan vi pratar så vandrar fåren bort. Det känns då helt tryggt att veta att hon kan få in dem. Choice har en väldigt trevlig djurkänsla men det vi behöver jobba på är att hon inte ska använda munnen så mycket. Det går i alla fall framåt med den saken. Det gick bra för samtliga där och vi hade alla himla trevligt hos Gunnar och Marianne, så dit kommer vi gärna igen. Tack Gunnar för bra assistans och Marianne för snälla omdömen! Det behöver vi.

När jag kom hem från Oxelösund sniffade hundarna utanför dörren sedan gick svansarna, speciellt Chenins. Det var spelkväll hos oss med massa grabbar och Chenin blev överlycklig av att hemmet var fullt av folk. Jag roade mig på eget håll innan jag deckade i sängen – tröttare än tröttast.

I söndags var det segt. Varken Anna, Annica eller Jocke orkade komma med ut så det blev först spår och sedan springning på egen tass. Båda hundarna undrade när sällskapet skulle komma. Vi spårade på klubben, Chenin fick ett relativt långt korvspår i mossa med mycket saker, som hon gick fint och utan konstigheter. Choice gick också bra, om än lite hetsigt. Jag insåg snabbt att snitslarna får plockas i efterhand, jag måste vara med på vad som händer där framme i linan. 3 av 4 saker hittade – hon missar oftare leksaker än pinnar. Pinnarna verkar vara rätt så befästa. Springningen efteråt blev 5 km Ursvik. Jag tog den vanliga 5 km, det vill säga inte lätta (förtydligar att det är spåret som kallas lätta så ingen tror som Emelie, att det är jag som springer lätt – 5 km är alltid tungt för mig ). Choice hjälper till alldeles för bra i nerförsbackarna men tycker att jämsides är lagom i uppförsbackarna.

Efter springning fick bilen sitt. Tre timmar av städning, tvättning, dammsugning, däckbyte av Hebbe och mig. Tungt och tråkigt förstås, men fin blev den. Skimrande till och med. Ända sedan dess har jag trott att bakluckan är öppen när jag kollar i backspegeln. Hundgallret skymmer sikten lite men det är uppenbarligen en väsentlig skillnad.

Man ska undvika för tunga inlägg i bloggen. Det blir så hårt att uppdatera annars.

Hursom, här i Stockholm är det riktigt mörkt – precis som på alla andra ställen som påverkats att klimatförändringarna. Jag har inte bytt till vinterdäck ännu och jag läste i tidningen i morse att det från och med i år bara är ett krav efter 1 december om det råder vinterväglag. Så det får nog vänta ytterligare några dagar.

Veckan som gått har bestått av rehab – sista besöket på Södra. Chenin fick trampa vatten i 3 + 4 + 4 = 11 min. Jag har även hunnit med två springpass med Jocke och Anna. Först sjöarna i torsdags och sedan lätta 5 km i Ursvik i lördags. Anna och jag har en mental kamp när vi springer där hon åker fram efter Doc och jag försöker störa med Choice så att Anna ska få mindre draghjälp. I fredags var det lite halvsegt med huvudvärk största delen av dagen. På kvällen åkte flickorna och jag till Anna och Jakob för att få underhållning. Där bjöds det på god middag, Idol och kisse. Mycket uppskattat! Anna sällskapade på kvällsrundan och det är man inte birtskämd med. På lördagen liksom söndagen var det spårdags. I lördags var vi i Killingetorp i Kista. Chenin fick ett spår i mjuk mossa som började med väldigt täta korvbitar och glesnade mot slutet för att sedan övergå till frolic. Hon gick lugnt fint och bra spåret tre gånger. Choice spårade fint, plockade pinnar och vinklar och sprang på i spåret som Anna lagt. Strax före slutet dök hon av till höger och gick igång på viltlukter. Jag bröt men var ändå nöjd eftersom allt gått bra innan. Doc fick ett trappspår som resulterade i precis samma som Choice, strax före slutet sprang en hare förbi – Doc fick lukt på den och vi bröt. Dalton tuffade på utan konstigheter. På lördagkväll var det Karaokefinal i Ängby som Nattis, Erik och jag kvalat till. Vi kom dit tidigt och åt middag. Sammantaget hade vi en väldigt rolig kväll och som pricken över i vann Nattis tävlingen. På söndagen hade jag ont i hela kroppen, det är inte bra att fara runt i högklackat, dansa och headbanga en hel kväll. Jag var halt och hade nackspärr. Hebbe och jag gick på visningar och Hebbe konstaterade att detta är vårt nya söndagsnöje. Vi har nu hittat en riktigt fin lägenhet i Filmstaden med uteplats som då blir den sjätte vi bjuder på. Vi har hittills budat på en lägenhet i centrala Sundbyberg med uteplats, två nybyggda fräscha lägenheter i Duvbo, en på Sommarvägen och en nybyggd i Filmstaden med fin terass. Och hur många visningar vi varit på vet jag inte ens, men när man träffat på flera av mäklarna flera gånger börjar det bli många. Efter visningar släpade jag med Jocke till skogen vid klubben för lite spårläggning. Chenin fick ett frolicspår som gick bra, något hetsigare än korvspåren till en början. Jocke la ett fint spår till Choice och även om hon plockade alla föremålen spårade hon inte alls lika bra som dagen innan. Framförallt var hon flack i spåret och hade problem vid stigarna generellt. Efter ett varmbad hemma landade vi därefter hos Hebbes mamma för Adventsfirande med även mina föräldrar och bror.

Igår hade vi gruppaktivitet på jobbet bestående av matlagning på Cajsa Warg. Enastående goda rätter – en riktig smakupplevelse. Till förrätt lagade vi sotad lax med grönsallad, nobisdressing och parmesanörtkrutong. Till varmrätt åt jag halloumi (de andra oxfilé) med potatissufflé och mojo rojo. Till efterrätt åt vi Fransk chokladbakelse serverad med hallongranité och vit chokladsås. Till och med vinerna hade vi fått till; Fleur de Cap Chardonnay och Val delle Rose Morellino di Scansano. Kan varmt rekommendera allt – nyårssupén känns bestämd.

Har man bara en helg måste man passa på att pressa in aktiviteter. På söndagmorgon bar vi därför iväg till skogen med Annica med kelpie-Mido och Helena med whippet-Aston för spårläggning. Chenin fick ett godisspår utan liggtid. Hon gick först spåret normalt och tog spårpinnen och slutet fint, därefter fick hon bakspåra hela vägen tillbaka för att ta missade pannbiffsbitar. Behöver knappast tillägga att bakspåret blev mest noggrannt. Fortfarande har ju Chenin så brådis i spåret. Choice fick två, ett som Annica lagt och ett som jag lagt. I Annicas spår var det full sula utan konstigheter, eller Annica har ju ofta konstigheter för sig så visst fanns det knas. Spårpinnen hade Annica visst grävt ner och det störde aussienosen lite. Duktiga Choice grävde upp pinnen, hon verkar se ett värde i de där torra träpinnarna. Matten verkar ju blir förbaskat glad när man hittar dem. Det andra spåret var knepigare eftersom det gick längst med kalhygge och över öppna ytor. Vinden hade flyttat spåret till höger men pinnen vindades ändå in fint. Annica fick hålla i Choice sista sträckan från pinnen till godisslutet eftersom jag hade fullt sjå med att undvika myrstackar. Choice hade tydligen tittat efter mig ett ögonblick, vilket jag inte ens noterade, men sedan dragit iväg i full fart. Hon är så grymt självsäker i spåret. Hennes allra största styrka är att hon vänder själv när hon går fel. Jag gör inget annat än bara följer med även om hon går fel. Jag måste fortsätta påminna mig själv om att aldrig hålla tillbaka henne i linan utan bara haka på så löser hon det själv. Om hon någon gång framöver misslyckas så spelar det ju ingen roll, värre att försöka styra genom att hålla tillbaka henne. Efter spåren fick Choice busa med whippet-Aston och sedan tog vi kort promenad med båda tjejerna.

Sedan var det snabbt hem för att hinna skjutsa mormor till föräldrarna och sedan hamna på lägenhetsvisning i Duvbo. Fina lyor som vi nu lagt bud på. Sedan sprang jag runt Lötsjön, andra dagen på rak solo. Därefter kalas för pappa med god mat och sedan bio med föräldrar, Hebbes syster och respektive och Patrik och Veronica i form av Tarantinos senaste film.

Så var helgen redan till ända…

I fredags hann jag med en hel del; städning, diskning, tvättning och framförallt lydnadsträning med vardera hund. Den som fick vänta inne grät inga floder när de fick märgben i väntan. Två bra lydnadspass blev det. Choice fick träna snabba lägganden även vid sidan, inkallning, sitta/ligga kvar, ingångar, metallapportering och lämna övningar. Det gick mycket framåt, speciellt avlämning av spårpinne. Chenin fick köra platsliggning, godis-let, metallapportering m fokus på fasthållning (som tydligen inte var hennes grej – tar jag i den så släpper hon) samt hakan i backen som jag lyckades tajma så bra att jag till slut fick till tre sekunder och belöning utan att hon hann börja morra eller knorra.

Efter några timmars sömn blev vi upphämtade av Anna och Doc på lördagmorgon. Av någon outgrundlig anledning hade jag bett att få följa med på Annas första brukstävling. Man kan ju tycka att man skulle ha annat att ägna en lördag åt men är man hundidiot så är man. Anna och Doc var skitduktiga. Väldigt nära en uppflyttning, om inte om fanns. Hade Doc bara hoppat över hindret så… Hopp sa Anna och så sprang Doc till tävlingsledaren som just tagit apporten och hoppade på henne. Söt-Doc! Alla andra moment utförde Doc riktigt bra, men små detaljer avgjorde. Spåret strulade i början men gick sedan klockrent. Budföringen var Doc den enda som sprang på (tror jag). Platsliggningen gick kanon och bara det var ju värt allt. Lydnadsprogrammet såg jättebra ut. Linförigheten kanonfin. Framförgåendet mycket bra, men när Doc stannade till vid en spånfläck blev det tyvärr noll, men vad gör det när han gjorde momentet så fint. Läggandet bra. Inkallningen dk. Apporteringen jättefin med ett ligg istället för sitt med apporten gav 5. Och så hoppet som avgjorde. Hellre en tävling där man känner att hunden är riktigt med än en halvkass tävling med uppflytt. Nu får Anna och Doc ännu en chans istället.

Chenin och Choice fick varsitt spår på klubben. Chenin fick ett direktspår med korv i och tack vare det höll hon ett mycket bra tempo. Hon var riktigt noggrann så det var kul. Choice fick ett spår som legat ca en timme. Hon spårade i ett högt tempo men samtidigt hinner hon lösa alla vinklar och sånt så även det kändes mycket bra. Hellre att hon spårar lite för hetsigt med mycket motivation. Båda hundarna tog sina respektive spårpinnar som jag glömt var jag lagt så jag blev extra glad. Chenin kommer direkt till mig och visar upp medan Choice stannar, tar pinnen och fortsätter. Men vi plockade in avlämnandet här och det gick mycket bra. Kampa med pinnarna är förstås också kul. Lite lydnadsträning fick Choice också. Bland annat en platsliggning tillsammans med appellklassens platsliggning. Chenin var med på prisutdelningen.

När Choice bajsade undrade jag det var för konstiga saker där i. Något som såg ut som ekollon eller svamp. För en sekund förträngde jag husses efterfrågan av sina öronproppar på morgonkvisten. Hon har inte ätit upp en, utan hela paketet. Tre hela kom ut i lördags och imorse kom resterna av resterande. Förhoppningsvis.

På eftermiddagen hann jag med ett par timmars sömn innan hundarna och jag mötte upp Jocke vid Lötsjön. Hundarna lämnades i vanlig ordning i Jockes bil medan Jocke och jag sprang runt Lötsjön. Sedan hem för att märka att jag var utelåst, vilket innebar platsliggningsträning, innan Hebbe dök upp. Strax innan fotbollsmatchen var huset fullt med folk. Fotbollsfest med trevligt sällskap och sedan vidare till Solidaritet – till slut, efter en del avhopp.

På söndag ville man bara sova, sova, sova. Men vid lunch var Hebbe och jag på en lägenhetsvisning. En väldigt trevlig lägenhet med fin uteplats. Allt stämmer utom att lägenheten ligger i norr/öster-läge. Det passar oss mindre bra så vi tänker på saken. Besök hos Hebbes mamma efteråt och mina föräldrar på kvällen.

Något trist som hänt är att vår gamla instruktör, Catrine Nyström, som hundungdom hade i drygt 10 år gick bort i veckan. Tankarna går till Olle och Kaxa.

Coolaste mormorn

Ett glatt inlägg var utlovat och så ska ske. Vi har egentligen haft det rätt bra. I fredags åt vi middag med Frida och Jocke på golfängarna. Solnedgång, god sallad, trevigt sällskap och mysiga hundar. Helgen skulle väl ha bestått av spår men med tanke på alla insekter som är vakna i strålande solsken blev det istället bad med Jocke och hundarna i Ålsten. Och mest av allt blev det sola, läsa hundsport, äta frukt och spela kort. I dagarna två för att vara på säkra sidan. Vid sidan av blev det också tvättning i mängder, något som inte gjorts sedan juni. Vi köper nya kläder istället för att tvätta tydligen. Men nu var det

Alva hjälper Micke och Sanna

ändring på det. Vi fick också en ny inneboende. Vår lägenhet har praktiskt nog en uthyrningsdel som fungerar som en etta. Min tyska kollega från jobbet flyttade in för en period av 7 veckor. På lördag kväll åkte vi dessutom till min bror och hans flickvän som fyllde år. Där bjöds vi, eller jag snarare för hundarna fick inte mycket och Hebbe var hemma sjuk, på god mat och gott dricka. Föräldrarna, Sannas mamma, äldsta brodern med barn, mormor och Mickes gudfar var där. Trevligt! Det blev en lång kväll per automatik. Choice hade svårt att låta bli barnen när de lekte med uppblåsta bollar, Chenin spelade klok och lät bli.

På söndag hann vi även gå på en lägenhetsvisning. Fin och trevlig lägenhet med rätt område, rätt balkong, rätt parkering, rätt storlek och rätt av det mesta, utom vardagsrum. Hebbe såg inga möjligheter för sin tv, soffa, högtalare, ljudanläggning och övriga tekniska prylar… No comments… Bortslösad tid med andra ord. På kvällen kom Hebbes mamma och syster. Systern har varit i Marocco i två månader – galet brun med andra ord!

I måndags  blev det en tur till klubben. Först en promenad och sedan träning med en hund i taget. Båda hundarna hade åsikter i den frågan. Den som fick träning var dock mycket nöjd. Jag hade struktur och plan för hela träningen men nu kan jag inte ens minnas allt. Stort fokus på platsliggning var det i alla fall och med strålande resultat. Chenin fick köra target, fjärr, ställande under gång med extern belöning, shejping av apportgripandet och apporthållandet. Choices träning var fokus på lek, av olika slag – något som vi gör alldeles för lite eftersom jag har en galet lekfull Chenin med en hel del. Choice leker annorlunda, tar saken och springer i cirklar men har nu lärt sig jaga ikapp mig och buffa på mig med saken. Hon har mycket jaktlust och kamplust (dragkamp) och ett stort gripande med hela munnen. Dock är hon inte lika galen i saker som Chenin är (med sitt omättliga föremålsvansinne), så om jag lägger undan den så är det ok för Choice, då kan hon hoppa och hugga mig i armen istället. Choice fick träna kontakt, följsamhet, ingångar och gripande av metallen.

Tisdag är stallet i vanlig ordning. Jag unnade mig en egen tur med Gustur. Först promenad med hundarna och Gustur och sedan fartig tur med Gustur. En av hästarna i stallet hade fastnat med underkäkens tänder i bokdörrsöppnaren och i panik slitet sig ur själv varpå tänder inklusive rötter lossnat. Hela incidenten var vidrig, veterinär tillkallades och hästen åkte in på röntgen och undersökning.

Upplevelsen med oladdat elcykel har jag fått erfara igår. I vanliga fall tar det max 25 min hem från jobbet. Med en tung elcykel att släpa uppför backarna tar det närmare 60 min och mycket svett. Dagens motion är avklarad. Annars har det inte blivit mycket av den varan. Jag sprang med Jocke i söndags men innan dess var det längesedan sist. Tjejmilenloppet har dessutom sålts till kollega till förmån för aussieläger. Jag vill gå många spår för att väga upp det.

Simning blev det också i samband med ett rehab-besök hos sjukgymnasten Anna Holmgren. Chenin fick simma 3 gånger 3 min. Choice vågade inte riktigt ta steget ut, så jag tvingade henne och sedan simmade hon galet lycklig runt i bassängen. Jagade leksaker, skällde och fångade plask. Choice fick ett eget back-on-track-täcke. Allt för att dopa hundarna! Saken med doping är att hunden inte heller får tränas om de använder preparat. Så om Choice nu provat täcket lär hon inte träna närmsta månaden. Mycket troligt!

Invägning skedde också, Chenin väger 19,9 kg och Choice 19,4 kg. Choice är dessutom högre än Chenin nu.