Tandläkarens barn
23 november 2009Något viktigt som jag glömde bort i redogörelsen från helgen var att min framtand numera har ett hålutrymme nere i kanten efter att Tim träffat mig där. Det är väldigt vasst. Jag fick en chock när frågade Mikko om det syntes något, eftersom det plötsligt kändes konstigt mot tungan, och han svarade ja. Jag hade räknat med ett nej, särskilt från honom i egenskap av ägare till Tim.
Jag kryddar inlägget med lite bilder på den sötaste, som aldrig någonsin under sina 12 år har knockat någon.
24 november 2009 kl 09:21
Känns lite oväntat att Tim skulle nocka ut en bit av en tand? Du borde vara härdad av Choice!
24 november 2009 kl 10:03
Nej du, ensam är du inte
Blir lite trött på mig själv ibland att jag låter mig provoceras såpass att jag blir förbannad, det krävs så lite…
Hormoner eller inte så är det hanar som gäller, den dagen nästa kommer så blir det definitivt en hane till. Måste ”bara” hitta ett sätt att nå hela vägen fram till den splittrade hjärnan
Har egentligen väldigt svårt att se mig själv som tikägare, har nog med mig själv